Därför firar vi Lucia

Luciafirandet ett av våra mest älskade traditioner

Nina Kindbro

helskärm

Luciafirandet är en av våra mest älskade traditioner. Med skönsång, fika och mysbelysning är det inte så konstigt. Men varifrån kommer traditionen och vad är det vi firar egentligen, vi reder ut begreppen.

Lucia 2019

Fredagen 13 december när solen knappt orkar upp innan den försvinner ner igen, lyser hon upp i det kompakta mörkret. Ljuskrönt skrider Lucia fram med sina tärnor på släp och sjunger de vackraste av sånger. Själva namnet Lucia kommer av latinets lux, som så passande betyder ljus.

När började Lucia?

Före kalenderreformen 1753 var lucianatten, den 13 december, årets längsta och mörkaste natt i det svenska bondesamhället. Enligt folktron var lucianatten farlig. Djuren kunde tala och övernaturliga makter var i farten. Men även efter kalenderreformen ansåg just lucianatten allra längst.

Vem är Lucia?

Luciahögtiden bygger på legenden om Sankta Lucia från Syracusa på Sicilien. Enligt legenden ska hon ha dött martyrdöden den 13 december år 304 efter att ha blivit angiven som kristen av sin trolovade, som hon inte ville gifta sig med. Den kristna tron var förbjuden i det antika romarriket och och som straff skulle hon brännas på bål, detta trots att hon ville ge sin hemgift till de fattiga. Mirakulöst nog skadades hon inte av bålet. I en annan version av legenden beundrade en ung man hennes ögon, varpå Lucia stack ut sina ögon och gav dem till honom. Genom ett mirakel fick hon synen tillbaka. I dag är Sankta Lucia de synskadades skyddshelgon.

Lucia med sina tärnor är, jämfört med andra jultraditioner, en relativt ny tradition i Sverige. Bland de högre stånden förekom ett firande som liknade vårt nutida redan under 1700-och 1800-talet. På Horns boställe norr om Skövde finns en beskrivning från 1764 av en vitklädd Lucia som uppvaktar på morgonen. Den Lucian hade änglavingar och ljusstakar i händerna.

helskärm

Varför firar vi Lucia?

I mitten av 1800-talet spreds seden till universitetsstäderna. Riktig fart på luciafirandet blev det först på 1920-talet. Efter en tävling i Stockholms dagblad 1928 fick firandet sin moderna karaktär med ljuskrona på Lucian och ett följe av tärnor. Tävlingen spreds till andra tidningar och i och med det ut över Sverige.

I Västsverige kallades Luciadagen för ”lille julafton” eller ”lusse långnatt”. Lussebruden, som förekom på vissa håll, var en skämtbrud som ibland var klädd i halm – eller en halmdocka – som man kunde dansa med. Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och e som hade mycket mat frossade ofta, det var inte ovanligt att äta hela tre frukostar.

Luciatåg

Lucia var ofta ensam eller med en eller ett par följeslagare under 1800-talet. När firandet flyttade in till städerna utökades tåget med tärnor och stjärngossar. Stjärngossarna hade tidigare uppträtt som de tre vise männen i julupptågen på annandagen och trettondagen.

Firandet av lucia har exporterats till flera andra länder. Men luciasångens melodi är italiensk och texterna skrevs så sent som på 1920-talet.

På senare år har lucia varit omdebatterat med indragna luciatåg på förskolor och lucior med, vad vissa anser, fel hudfärg. Det kan tyckas märkligt med tanke på luciafirandets brokiga bakgrund. Redan 1820 beskrivs en manlig lucia i Skinnskatteberg. Många verkar göra anspråk på att veta hur lucias ska firas men det kan tolkas som ett bevis på att traditionen lever och förs vidare.

Undrar du varför andra högtider firas?

• Påsken: Här är påskens ursprung
• Valborg: Därför firar vi varje år
• Kristi himmelsfärd: Därför firar vi Kristi himmelsfärdsdagen
• 17 maj: Här är varför norrmännen firar syttende mai
• Pingst: Därför firar vi pingst
• Ramadan: Därför firas den muslimska högtiden varje år
• Mors dag: Därför firar vi mamma
• Nationaldagen: Här är varför vi firar Sveriges nationaldag 6 juni
• Midsommar: Därför firas högtiden
• Halloween: Så firar vi högtiden och därför
• Alla helgona: Därför tänder vi ljus för de döda
• Jul: Därför firar vi jul
• Nyår: Därför firas nyårsafton