Så farligt är kolesterolet

"Kan man äta ägg varje dag ?" - läkaren svarar på nio kolesterolfrågor

Kolesterolet är omtvistat.

Den ene säger farligt - den andre säger harmlöst.

Läs expertens förklaring till de motstridiga beskeden.

Alla har säkert någon gång reagerat på att högt kolesterol ena dagen kallas livsfarligt, för att nästa dag kallas helt ofarligt. Ibland ska vi ransonera de kolesterolstinna äggen - ibland ska vi äta så många vi kan.

Vad är sant egentligen - ÄR högt kolesterol verkligen farligt?

– Det är bara att konstatera - det finns de som inte tror på faran med kolesterolet. Fast i dagsläget har de det rätt tungt, kan man säga. För det finns så klara studier som visar att om man sänker kolesterolet så är det bra för hjärtat, säger Mats Eriksson, överläkare och docent på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Han hänvisar också till studier på exempelvis lantarbetare i Kina - med mycket låga kolesterolvärden och nästan inga hjärtinfarkter.

Själv tror han att förvirringen bland annat beror på att diabetikerna så ofta drabbas av hjärtsjukdomar - samtidigt som de ofta har ganska låga kolesterolvärden.

”Slarv i forskningen”

– Jag tror att man har varit lite slarvig i forskningsstudierna - diabetikerna har inte skiljts ut. Min uppfattning är att det onda kolesterolet blir mera benäget att ge åderförkalkning hos diabetiker. Och det som är lite konstigt är att trots att diabetikerna ligger relativt bra i sina kolesterolvärden så lönar det sig definitivt att sänka dem ytterligare, säger Mats Eriksson.

Det finns alltså ont och gott kolesterol - det onda LDL-kolesterolet som fastnar i kärlen och skapar åderförkalkning och inflammation, och det goda HDL-kolesterolet som bygger upp cellerna och verkar skyddande för hjärtat.

Men det onda kolesterolet kan dessutom delas in i ont - och jätteont. Den värsta formen är oxiderad och bildar partiklar som är små och täta.

– Dem ser man till exempel hos diabetiker, säger Mats Eriksson.

Trots att oxidationen gör kolesterolet farligare och kärlen mer inflammerade har man hittills inte kunnat visa att antioxidanter hjälper.

– Mycket talar för att det skulle vara fördelaktigt att sänka oxideringsgraden, men det finns inga studier på människa som klart visar det, säger Mats Eriksson.

Byt ut mättat fett

En annan infekterad debatt rör fetterna. Livsmedelsverket rekommenderar att man byter ut mättat fett mot fleromättat eller omättat fett för att sänka kolesterolvärdet - men alla håller inte med.

Mats Eriksson tycker att det beror på om personen som ska äta fettet är överviktig eller ej. För en överviktig person menar han att det absolut viktigaste ur hälsosynpunkt är att gå ner i vikt - och då kan mättat fett kan underlätta, eftersom det ofta ger bättre mättnad än andra fetter.

– Jag tror att mättnadseffekten är underskattad när det gäller viktnedgång. De företrädare som talar om betydelsen av mättat fett - de tror jag alltså har rätt.

För en normalviktig, hittills frisk person menar han dock att de fleromättade och mättade fetterna är ett bättre alternativ för att skydda hjärtat.

– Det finns klara studier som visar att om man äter för mycket mättat fett, eller för hög andel mättat fett- då stiger kolesterolet. Äter man högre andel fleromättat fett - då sjunker kolesterolet. Exakt vilken mekanismen bakom detta är vet man inte, säger Mats Eriksson.

I Sverige har vi en lång tradition av mättade fetter i form av smör och mjölkprodukter, och vi har även en hög frekvens av hjärt-kärlsjukdomar.

– Det är klart att det är miljöfaktorer som bidrar till det. Medelhavskosten med sina oljor och sin pasta är bättre.

Läkaren svarar på 9 frågor om kolesterol

1. Vad är skillnaden mellan ont och gott kolesterol?
Kolesterol är nödvändigt för flera processer i kroppen. Man skiljer på det ”onda” kolesterolet, LDL, som lagras upp i kärlen och skapar åderförkalkning och inflammation, och det ”goda” kolesterolet, HDL, som har en skyddande effekt.

2. Ska man alltid sträva efter så lågt LDL som möjligt, och så högt HDL som möjligt?
Ja, grovt sett kan man säga det. Men de som har väldigt högt HDL kan också få åderförkalkning, så det finns ett spann man bör hålla sig inom.

3. Var kommer kolesterolet ifrån?
En tredjedel får vi i oss via kosten - framför allt från ägg. Två tredjedelar tillverkas i kroppen, främst i levern.

4. Vad ska man ha för värde?
Totalkolesterolet ska vara under 5, och det onda LDL-kolesterolet ska vara under 2,5. Det bästa är att mäta kvoten mellan de proteinämnen som sköter transporten av LDL respektive HDL i blodet. LDL-proteinet heter apo B, och HDL-proteinet heter apo A1. Kvoten mellan apo B och apo A1 ska vara under 0,6 för kvinnor och under 0,7 för män.

5. Bör jag testa mitt kolesterolvärde?
Ja - om du tillhör en riskgrupp för hjärt-kärlsjukdom. De största riskgrupperna är diabetiker, de som redan haft hjärtinfarkter eller andra hjärt-kärlsjukdomar, de som har nära släktingar med högt kolesterol eller hjärt-kärlsjukdom, rökare och de med högt blodtryck.

6. Vad finns det för risker med för högt kolesterol?
Högt kolesterol ökar risken för åderförkalkning, eller åderförfettning som det också kallas. Det kan sedan leda till hjärtinfarkt, stroke eller kärlsjukdom. Man vet också att vart tredje fall av Alzheimers sjukdom beror på åderförkalkning. Många fall av gallsten beror på att gallan blivit övermättad med kolesterol. Inflammatoriska sjukdomar, exempelvis reumatism eller SLE, kan bero på oxiderat, ont kolesterol, även om det är svårt att mäta.

7. Om man inte får i sig så mycket kolesterol via kosten - producerar kroppen mer då, för att kompensera?
Det vet man inte riktigt.

8. Kolesterol i maten finns främst i ägg. Kan man äta ägg varje dag?
Nej, rekommendationen i Sverige är 200 mg kolesterol per dag, och en äggula innehåller 250 mg. Så egentligen kan du knappt äta ett ägg om dagen. Men det där är individuellt - en del tar inte upp så mycket kolesterol från tarmen. Varför vet man inte, men forskningsmässigt har tarmen blivit mer intressant.

9. Om man har för högt kolesterol - ger det några direkta symtom?
Nej.

Maria Wångersjö