Kliande hud kan vara köldallergi

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2011-01-13

Så kollar du om det gäller dig

Blir din hy bubblig så fort det blir minusgrader?

I så fall kan du lida av köldallergi.

Du kan testa dig själv hemma, säger läkaren Lars Gottberg.

Köldallergisk? Testa med is.

Mellan en halv och en procent av befolkningen lider av köldallergi, enligt Lars Gottberg, överläkare vid allergimottagningen på Södersjukhuset.

Det är inget vanligt tillstånd men det förekommer och ibland kanske det också förbises. Det kallas köldallergi men varför det uppkommer vet man inte riktigt, säger han.

I huden finns en rad försvarsceller som släpper ut försvarsämnet histamin. Att reagera på bitande kyla är egentligen bara en normal reaktion. Men enligt Lars Gottberg tror man att en del människor har försvarsceller som reagerar på kyla i större omfattning än andra.

Alla människor ska naturligtvis reagera på något sätt om man utsätts för kyla som i Sibirien där det blir nedåt minus 50 eller 60 grader. Med en del reagerar om det bara är under noll grader. Jag har till och med mött patienter som reagerat när det varit under fem grader och något blåsigt, säger Lars Gottberg.

Kliande utslag

Symtomen är kliande nässelutslag eller rodnader i huden och svullnad. För att testa dig kan du göra samma test som på allergimottagningen på Södersjukhuset – lägg några isbitar i en påse och fäst på armen, vänta i fem minuter och se om din hud sväller eller får utslag.

Mot köldallergi hjälper antihistaminer som finns receptfritt på apoteket.

Under senare år har man lärt sig att man ska ta en större dos när det gäller just nässelutslag. Man kan faktiskt ta tre till fyra tabletter om dagen, vanligtvis står det att man ska ta en, säger Lars Gottberg.

Och så får man tänka på att klä sig varmt och täcka in kroppen. Använd en skidmask och täck in huvud, hals och händer ordentligt.

Många upplever också svår smärta i lungorna när temperarturen fallit. Kan det vara köldallergi?

Då har man också problem med kyla, men det är vad vi kallar en ökad retbarhet i luftrören, säger Lars Gottberg.

Det drabbar framför allt astmatiker. Och det blir värre om man munandas.

När vi andas in kall luft drar det i hop sig i luftrören och det kan göra oerhört ont. Även om luftröret är litet finns där väldigt mycket smärtnerver. Jag vet patienter som trott att de fått hjärtinfarkt eftersom det gjort så fruktansvärt ont, säger Lars Gottberg.

Det låter nästan fånigt, men naturen har tänkt att vi ska andas genom näsan. Då blir det en naturlig uppvärmning och fuktning av luften som sedan ska ner i lungorna.