Glutenfritt är nya trenddieten i USA

Caroline Hougner

helskärm

Glutenfri mat är på frammarsch - även bland oss som tål gluten.

Faktum är att bara en av tio som köper glutenfritt i USA är intoleranta.

En trend Svenska Celiakiförbundet välkomnar, men med viss tvekan.

För visst är det positivt att fler äter glutenfritt, eller den ”nya GI-maten” som vissa kallar det, när de undviker bröd, pasta och annan mat som innehåller vetemjöl. Rent socialt blir det inte lika märkvärdigt att välja bort gluten i olika sammanhang och när barnen ska bort med kompisar är det i dag mer regel än undantag att man frågar om det är något någon inte tål. Det har i sin tur gjort att utbudet av glutenfria varor ökar. På kaféer och restauranger syns allt oftare små symboler som talar om vilka maträtter som är fria från gluten och i affären finns det plötsligt olika sorters matbröd att välja på.

– Det är bra. Ökad konkurrens pressar dessutom priserna, vilket är minst lika viktigt med tanke på hur dyra glutenfria produkter är i dag, säger Eva Bengtsson, generalsekreterare på Svenska Celiakiförbundet.

Viktigt med utredning

En matkorg fylld av basvaror är till exempel 76 procent dyrare för den som måste välja glutenfria alternativ. Det innebär att en glutenallergiker i genomsnitt betalar 400 kronor mer i månaden för sin mat. Samtidigt har allt fler landsting dragit in kostbidragen för glutenallergiker.

– Så rent ekonomiskt drar vi nytta av den här trenden. Men det är lite dubbelbottnat, påpekar hon.

Det gäller alla som testar en glutenfri diet för att de har problem med magen.

– Vi tycker att det är viktigt att ingen laborerar med kosten på egen hand, utan blir ordentligt utredda, säger Eva Bengtsson och uppmanar alla som misstänker glutenintolerans ta kontakt med en läkare.

Lång väg till diagnos

Skulle det vara celiaki, som sjukdomen heter, krävs en strikt glutenfri diet eftersom gluten skadar tarmluddet och gör att tunntarmen får svårt att ta upp näring. Vet man inte det, är risken att man testar glutenfritt lite som man tycker. Självklart blir man lite bättre. Problemet är att man kanske inte är så noggrann. Mår man bättre är det lätt att minska kraven och kanske unna sig en bulle eller två, tills magen åter säger ifrån. Och så håller det på år ut och år in.

– Tyvärr förstörs tarmen successivt, säger hon och önskar läkarna utredde fler.

Studier visar att det i genomsnitt tar 9 år från första vårdkontakten till att diagnos ställs.

Detta trots att det enda som krävs för att ställa diagnos är ett blodprov och en tarmbiopsi.