Svensken vill leva sundare – men klarar det inte själv

Lina Thorén

Många uppger att de behöver hjälp

Över två miljoner svenskar vill bli mer fysiskt aktiva, men av dem uppger nästan 30 procent att det behöver stöd med detta.

Det visar nya siffror ur den Nationella folkhälsoenkäten som presenteras under Medicinska riksstämman i Göteborg.

– Det här är ett jätteproblem, kommenterar träningsexperten och hälsoprofilen Paolo Roberto.

helskärm

I enkäten, som utförs på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut, uppger cirka 675 000 svenskar att de önskar hjälp för att klara av att ändra sina levnadsvanor.

Det innebär 27 procent av de över två miljoner som hävdar att de skulle vilja röra på sig mer.

– Många behöver stöd för att förändra sina levnadsvanor och det är en uppgift som hälso- och sjukvården inte ensamt klarar av. Här behöver hälso- och sjukvården samverka med andra aktörer för att klara en framtida utmaning, säger Sarah Wamala, generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut.

Många ligger i riskzonen

Cirka två och en halv miljoner svenskar i åldern 16 till 84 år är inte tillräckligt fysiskt aktiva, enligt Statens folkhälsoinstitut. Att vara ”tillräckligt fysiskt aktiv” innebär enligt definitionen att röra sig minst en halvtimme om dagen.

Av de 675 000 som menar att de behöver stöd, är andelen större bland ekonomiskt utsatta grupper jämfört med andra.

Paolo Roberto har varit engagerad i träning i stort sett i hela sitt liv och arbetar idag heltid med att inspirera människor att röra på sig och äta bra.

– Det här är ett jätteproblem. Hälften av alla svenskar är överviktiga och tio till tolv procent lider av fetma. De som föds nu är den första generationen som kommer att leva kortare än den innan. Dessutom kostar de här problemen miljarder för samhället, säger han.

Miljön viktig

Forskning visar att tillgång till grönområden ökar den fysiska aktiviteten och närhet till grönområden är en viktig faktor för att minska skillnader i hälsa. Samma forskning visar att det är ekonomiskt utsatta grupper som drar störst nytta av en förbättrad tillgång till grönområden.

– Vi behöver mer hälsofrämjande livsmiljöer som stödjer individen att göra medvetna val för en bättre hälsa, där är en samhällsplanering som stimulerar ett aktivt liv ett bra exempel, säger Sarah Wamala.

Skippa bantning – men ät nyttigt

Även vad gäller matvanor finns en stor vilja bland svenskarna att äta mer frukt och grönt, visar enkäten.

Av dem som har en mindre konsumtion än rekommenderat säger sig drygt 200 000 svenskar behöva stöd för att förändra detta.

– När det gäller dålig kosthållning är problemet ofta att man inte har rätt saker hemma. Man behöver verkligen inte banta – det räcker att vara noga med vad man äter och inte stoppa i sig en massa skräp. Ett bra stöd kan vara att göra genomtänkta inköpslistor, tipsar Paolo Roberto.

Fakta:

Nationella folkhälsoenkäten är en årlig enkätundersökning bland 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16 till 84 år som svarar på ett frågeformulär med 75 frågor.