Blödande tarm allt vanligare

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-12-29

Nu är ulcerös kolit vanligare än typ 1-diabetes

De senaste 60 åren har antalet fall av ulcerös kolit ökat tiofalt, visar en ny studie från Akademiska sjukhuset i Uppsala.

I dag tror man att cirka 1 900 insjuknar årligen. Och många väntar för länge med att söka vård.

– Det är stor ökning, säger Anders Rönnblom, docent vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Ulcerös kolit är en kronisk inflammation i tjocktarmen. Symptomen är blod i avföringen, diarré samt en fruktansvärd smärta i tarmen och kommer ofta i skov.

Fortfarande finns relativt få svenska studier kring sjukdomen. Men vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har man nu gjort en studie som jämför två avhandlingar kring insjuknandet hos patienter i Uppsala län från 1945 och 1983 samt jämfört dem med data från Uppsala med kringliggande län de senaste åren.

Sedan 1945 har antalet insjuknade i ulcerös kolit tiodubblats i Uppsala län. Då insjuknade 2 per 100 000 i ulcerös kolit. I dag är siffran 20 per 100 000.

– Avhandlingarna är förbluffande likartade i beskrivningar av sjukdomen, så det är inte så att man tidigare bara hittat toppen av ett isberg. Det är reell ökning, säger Anders Rönnblom, docent och överläkare vid gastroenterologiska sektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– I Sverige räknar man med 12 till 14 fall per 100 000. Men det finns goda skäl att tro att det är 20 drabbade per 100 00 som också gäller i hela landet, säger Anders Rönnblom.

Men varför ökningen har skett finns det ännu inte någon förklaring till. Det är sedan tidigare känt att ärftliga faktorer spelar in.

– Men den här kraftiga ökningen på kort tid kan inte ha med generna att göra utan måste bero på miljöfaktorer, säger Anders Rönnblom.

En faktor som varit känd de senaste 30 åren är att den som röker och sedan slutar löper risk att drabbas av en rekyl: när de slutar att röka kan de få ulcerös kolit.

Enligt Anders Rönnblom har man gjort försök att ge patienter nikotin eftersom man sett att före detta rökare som insjuknat blivit bättre när de tagit upp cigaretterna igen. Men nikotinet har inte haft någon effekt.

– Jag tror att det i stället är någonting med röken som påverkar kroppens immunförsvar och försvarsmekanismer, säger Anders Rönnblom.

Ulcerös kolit är i dag mer förekommande än kroniska sjukdomar som typ 1-diabetes eller ms. Men många bortser från symptomen.

– Det här är en mer dold sjukdom än till exempel typ 1-diabetes som kräver insulinbehandling och är väldigt synlig. Det finns inte en lika stor social öppenhet kring de här problemen.

Därför väntar också många med att söka hjälp.

– Det som också ofta är typiskt är att symptomen kommer och går: man kan ha problem i några veckor med dålig mage och lite blod i avföringen med sen försvinner det och kommer igen. En del accepterar att ha det så medan andra söker vård direkt.

– Men blod i avföringen är ett allvarligt symptom som man bör kolla upp direkt, säger Anders Rönnblom.

Ulcerös kolit drabbar i alla åldersgrupper men det klassiska är att insjuknandet sker i 20- till 30-årsåldern.

Ökningen vi har sett drabbar framför allt tonåringar och uppåt och det talar också för att det finns en miljöfaktor i insjuknandet som ännu inte hunnit påverka den unga människan, säger Anders Rönnblom.