Varför inga löp om männens sexliv?
I söndags hände det igen, jag går förbi en löpsedel som ropar ut något om vilken typ av sex kvinnor vill ha. Löpsedlar om kvinnor och sex dyker regelbundet upp. Varför är det så intressant?
Varför ser jag inga löpsedlar om män och deras sexvanor? Anses deras sexvanor så oproblematiska och självklara? Eller vad?
Svar: Anledningen tror jag är att kvinnor under senare år förändrat sina sexvanor betydligt mer än vad män har gjort. Därför görs fler undersökningar just på kvinnor. Men visst skriver vi även om männens vanor och problem. För bara någon vecka sedan redovisade vi en undersökning som handlade om mannens erektionsproblem vid samlag.
Jag vill bara ha rosa bilagan
Det måste gå att fixa ett pris på 10–15 kr för bilagan om man nu bara vill köpa bilagan?
Själv köper jag er tidning enbart för er överlägsna rosa ”bilaga”...
Svar: Håller med dig om att Sportbladet är överlägsen alla andra sporttidningar. Men sport är en naturlig del av en dagstidning, därför kan vi inte separera den och ta extra betalt av våra idrottsintresserade läsare.
Låt mig slippa sporttidningen
Varför tvinga på läsare med sportbilagan? Ingen vill ha den. Själv köper jag tidningen för nyheter. Låt de som vill ha sporbilagan köpa den.
Svar: Smaken är som baken. Se frågan härintill.
Ska läsarna jobba för Aftonbladet?
”Var du där! Fick du bilden? Skicka bilder, sms mm till 71?000!” Om jag skulle befinna mig i händelsernas centrum är jag helt plötsligt journalist.
Skvallerpressen heter nu Aftonbladet, och söker min medverkan! Fy för den lede för jagande skvallerjournaliste.
Svar: Du har nog missuppfattat en del. Som tipsare till Aftonbladet är det inte meningen att du ska skriva artikeln själv. Däremot vill vi gärna att du hör av dig till oss och berättar vad som hänt. Att allmänheten tipsar tidningar över hela världen är inget nytt fenomen. Det har säkert skett i 100 år.
Men med den nya tekniken där till exempel mobiltelefonerna också går att ta bilder med, kan allmänheten vara till stor hjälp med nyhetsbilder.
Ett gott exempel är tsunamikatastrofen. De första uppgifterna om att en katastrof hänt kom från turister på plats som ringde till media. De första bilderna som visade katastrofens omfattning kom också från vanliga turister. Därmed förstod världen snabbare det fruktansvärda som hänt.
Är det verkligen alltid en ”chock”?
Jag har bestämt för mig att du även har hållit med om att rubriker med diverse ”CHOCKER” används alltför ofta?
”Snö i hela landet – köldchock i Mellansverige på onsdag.” ett citat ifrån nätupplagan. Är det verkligen en köldchock? Några minusgrader i södra Sverige! Det är ju ändå månadsskiftet oktober/november, och att det blir kallgrader söderöver torde inte höra till ovanligheterna.
Svar: Du har helt rätt. Just det här med “chocker”, “katastrof” och “hemligt” är det som jag får mest läsarreaktioner på. Helt klart är att ni som läser Aftonbladet inte accepterar att dessa förstärkningsord används i tid och otid. För vilka ord ska man då ta till när det verkligen uppstår en riktig katastrof, typ tsunamin eller World Trade Center.
Du ska veta att kvällstidningsspråket ofta är dramatiskt, men det får absolut inte gå till överdrift. Det gör det alltför ofta just nu.