Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ludvig, Love

"Skyll inte inflations- risken på kvinnorna"

LO-ledningen: Att de lägst avlönade får lite mer hotar inte samhällsekonomin"

STÄDERSKAN - EN SAMHÄLLsFARA? När de lägst avlönade får en något större löneökning än andra anklagas de av regeringen och Svenskt näringsliv för att vara inflationsdrivande

"All time high" på börsen och ständigt nya rekord för aktieutdelningar. Vinstnivåer i de svenska företagen som inte har varit högre på 25 år. Tillväxt och produktivitet i absolut toppklass. Löntagarna producerar mer än någonsin. Inflationen är låg och överskottet i bytesbalansen högt.

Enligt Invest in Sweden är Sverige tvåa i världen i internationell konkurrenskraft. Sysselsättningen ökar och sjukfrånvaron sjunker. Det är stora överskott i de kommunala finanserna.

Vems förtjänst är det att det går så bra?

Det är naturligtvis inte den borgerliga regeringen som på ett halvår åstadkommit detta. Det är i hög grad löntagarnas förtjänst. Fackföreningsrörelsen har bidragit genom att växla ned de tidigare höga nominella löneökningarna, något som varit till gagn både för våra medlemmar och för samhällsekonomin. Antalet strejkdagar är dessutom bland de lägsta i Europa.

Det är i denna miljö som årets avtalsrörelse förs. Löntagarna har rätt att få sin del av resultatet av sitt arbete. Målet för LO:s medlemsförbund är att ta ut så stora löneökningar som möjligt utan att äventyra svensk ekonomi och konkurrenskraft. Vi har från våra förbunds sida inget intresse av att driva upp de nominella löneökningarna så att reallönerna och sysselsättningen för våra medlemmar äventyras. Därför ligger alla de avtal, som hittills slutits av de olika LO-förbunden, inom ramen för LO-samordningen och kommer sammantaget att leda till löneökningar kring 4 procent.

Detta äventyrar inte på något sätt svensk ekonomi eller konkurrenskraft. Avtalen inom industrin är etablerad norm för löneökningarna. Det är bara avtalsområden med hög andel lågavlönade kvinnor eller hög andel lågavlönade som ska få mer utan att andra ska begära kompensation för det. Detta är LO:s förbund helt överens om och det kommer vi att fullfölja i de avtal som återstår.

Vi har mellan LOs förbund kommit överens om att se till att löneökningarna fördelas rättvist. Det innebär att avtalsområden med låga löner och områden som är kvinnodominerade ska få lite mer än övriga avtalsområden. Detta har vi också lyckats att genomdriva i de hittills träffade avtalen.
Löntagarna har rätt

att kräva respekt och ansvar också från arbets-

givarna.

Om det finns risk för ett inflationstryck så skapas det inte av våra löneavtal utan av regeringens vidlyftiga finanspolitik och av arbetsgivare som låter börsföretagens ledningar och högre tjänstemän få löneökningar långt utöver vad som är samhällsekonomiskt försvarbart.

Mot denna bakgrund är det både ohederligt och orättfärdigt när Svenskt näringsliv nu försöker framställa lågavlönades rättmätiga krav och vår strävan att jämna ut löneskillnader mellan mans- och kvinnodominerade avtalsområden som inflationsdrivande. Arbetsgivarna undergräver därmed sin egen roll.

Löntagarna har rätt att kräva respekt och ansvar också från arbetsgivarna. De avtal som LO-förbunden slutit får inte bli ett golv för redan tidigare välavlönade grupper på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar för lönebildningen.

En faktor som har ansetts öka risken för inflation har varit bostadspriserna i våra tillväxtområden. Mot denna bakgrund är det minst sagt anmärkningsvärt att regeringen nu skickar in en brandfackla i en redan övertänd bostadsmarknad genom slopandet av fastighetsskatten och förmögenhetsskatten. Det gäller särskilt som 13 av dessa miljarder till de redan rika är ofinansierade.

Att regeringen samtidigt i vårpropositionen – med hänvisning till avtalsrörelsen – i stort sett ber riksbanken att höja räntan är direkt hyckleri.

Regeringen och Svenskt näringsliv pekar ut de lågavlönade och kvinnorna som ansvariga för inflationsriskerna i en olustig Svarte Petter-lik historia regisserad av samhällets ekonomiska och politiska makteliter. Detta sker samtidigt som vi alla kan se hur de ekonomiska klyftorna växer.

Den som inte ser riskerna för framtida spänningar i samhället i det försök till skuldbeläggning av vanliga löntagare som nu sker, gör ett stort misstag.

Dagens debattörer

Det är ohederligt och orättfärdigt att skylla räntehöjningar på lågavlönade. Sanningen är att den värsta brandfacklan är regeringens slopande av fastighetsskatten på en redan övertänd bostadsmarknad, skriver LO-ledningen.