Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ludvig, Love

"Så stoppar vi våldsfilm"

Christer Olsson: "Ge biografbyrån myndighetsansvar eller avskaffa den"

motorsågsmassakern Filmen ”Motorsågsmassakern”, som startade debatten om videovåld, frisläpptes i helt oklippt originalversion 2001.

Justitiekansler Göran Lambertz förlorade tidigare i vår det åtal han väckt mot en importör av dataspel med grova våldsskildringar. JK förlorade yttrandefrihetsmålet när importören friades av juryn.

Under rättegången åberopade importörens advokat grova våldsskildringar ur biofilmer som godkänts av Statens biografbyrå enligt granskningslagen.

Sveriges lagar om hur grovt våld får skildras hänger inte ihop. När i stort sett vilket våld som helst kan visas på bio är det som står i brottsbalken och yttrandefrihetslagen i stort sett meningslöst. Det anser justitiekanslern efter att ha studerat regelverken.

Därför begär han att justitiedepartementet gör en översyn över hur brottsbalkens bestämmelser förhåller sig till granskningslagens paragrafer.

Jag välkomnar JK:s initiativ, även om det förvånar mig något att han är okunnig om att Statens biografbyrå för mer än tio år sedan i praktiken abdikerade från sitt myndighetsansvar.

Statens biografbyrå lyder under kulturdepartementet för att upprätthålla de av regering och riksdag upprättade förordningarna för sin verksamhet. Vad människor i allmänhet förmodligen inte känner till, jag är inte ens säker på att alla riksdagsledamöter eller kanske ens alla statsråd vet, är att biografbyrån i praktiken har avskaffat sig själv när det gäller vilka filmer som ska anses förråande för bland andra femtonåringar. Sedan december 1995 har filmcensuren varken totalförbjudit eller klippt i någon så kallad vuxen biograffilm.

Alla filmer släpps igenom oavsett innehåll. I och med detta är också möjligheterna till efterhandsgranskning omintetgjorda.

Jag förstår JK:s frustration över motpartens djupa källor att ösa ur. Brottet olaga våldsskildring handläggs av justitiekanslern, enligt yttrandefrihetsrättslig ordning, med bland annat särskild jury.

Biografbyrån påverkar också i allra högsta grad vad som tillåts förekomma på en video eller dvd. Har en film godkänts av Statens biograf­byrå kan aldrig allmänt åtal väckas i efterhand oavsett filmens innehåll.

Därför finns de våldsvideofilmer som fälldes på 1980-talet återigen att hyra och köpa.

Filmen ”Motorsågsmassakern” exempelvis, den våldsfilm som startade debatten om våld på video, frisläpptes i helt oklippt originalversion i juni 2001.

Ett resultat av biografbyråns arbete under Gunnel Arrbäcks ledning.

Jag tror inte för ett ögonblick att detta speglar svenska folkets vilja. Det speglar uppenbart inte vår svenska justitiekanslers vilja.

Denna film, som blev en chock för många på grund av sin vidrighet för drygt tjugofem år sedan, när några korta sekvenser ur den visades i ett tv-program, och röster höjdes från många håll, inte minst från politikerhåll, om kraftfulla åtgärder, ska alltså i dag anses som acceptabel och rumsren.

Jag ser bara två lösningar på justitiekansler Göran Lambertzs dilemma.

Det ena är att återupprätta Statens biografbyrås myndighetsansvar.

Det andra är att avskaffa Statens biografbyrå helt när det gäller deras bedömning av vuxenfilm och låta olaga våldsskildring finnas kvar i brottsbalken, så att åtminstone efterhandsprövning blir möjlig.

Om inte, kommer JK aldrig att få vare sig våldsamma dataspel eller filmer fällda.

Dagens debattör

Christer Olsson, leg psykolog, Ljungskile.

Alla filmer, oavsett hur råa och våldsamma de är, släpps igenom utan klippning eller censur. Statens biografbyrå har inte rört en film sedan 1995. Motorsågsmassakern, som startade den svenska våldsfilmsdebatten, visas numera helt oklippt. Men detta är varken svenska folkets eller justitekanslerns vilja, anser Christer Olsson, som pekar på två möjliga vägar för att kunna stoppa våldsamma filmer och dataspel.