Vindkraft kan lyfta Sverige
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-02-03
Debattörerna: EU:s beslut ger jobb, energi, exportinkomster och miljövinster
När EU nu fattat beslut om hur man ska ge Europa mer av trygg, hållbar och klimatneutral energi får Sverige nya möjligheter. EU fördelar det ekonomiska ansvaret för att nå målen, men beslutet säger också att den nya energitillförseln ska ske där den kan åstadkommas till låg kostnad. Det ger möjligheter för svensk verkstadsindustri, kraftindustri och basindustri att utvecklas vidare.
Vindkraften har möjligheter att snabbt och till låga kostnader bidra till att nå målen. Redan 2007 tillförde vindkraften mer ny generatoreffekt än något annat elproduktionsätt i EU. Vattenfall är en stor aktör som under tio år investerar i medeltal en halv miljon kronor i timmen (!) i ny vindkraft. Sverige har stora vindresurser. Tack vare den nordiska vattenkraften har vi ett elsystem som snabbt skulle kunna ta hand om mycket ny vindkraft.
När användningen av förnybar energi ökar i Europa behövs nya elnät med modern teknik. Tack vare statligt stöd via energimyndigheten kunde ABB och Vattenfall för tio år sedan testa teknik för att använda högspänd likström för att ansluta vindkraftverk till elnätet. ABB sålde 2007 sådana anläggningar för över 4 miljarder, mycket tillverkas i Sverige och ger sysselsättning här.
Den svenska verkstadsindustrin har också blivit en viktig underleverantör till den globala vindkraftsindustrin. Gjuterier, stålindustri och elindustri bidrar. SKF levererar lager, smörjsystem och tätningar till en stor andel av världens vindturbiner samt övervakningssystem för drift och underhåll av vindkraftparker. Det ger sysselsättning även i Sverige.
Det kommer att behövas andra klimatneutrala kraftverk än vindkraft i Sveriges och Europas elsystem. Men för den elintensiva basindustrin är vindkraftsutbyggnaden viktig. Kostnaden per kilowattimme är i verkligheten inte högre än för någon annan fossilbränslefri teknik.
Viktigare är att vindkraftverk kan byggas snabbare än vattenkraft eller kärnkraftverk. Ingen annan klimatneutral elproduktionsteknik har tekniska möjligheter att ge tiotals terrawattimmar ny el i Sverige före år 2020.
Därför har basindustrin i Sverige bildat Vindin för att investera i vindkraft så fort som tillståndsprocesserna gör det möjligt.
Från miljösynpunkt är vindkraft ett av de bästa sätten att producera el.
Felaktigt placerade vindkraftverk kan skada arter och biotoper men det kan undvikas genom bra lokalisering. Naturskyddsföreningen stöder en snabb utbyggnad eftersom det går att förena med tillräckliga hänsyn till naturvärdena.
Sverige har stora vindresurser. Möjligheterna att bidra till Europas mål är större än vårt åtagande inom EU. Vindelverk som byggs i Sverige producerar mer el och är mer kostnadseffektiva än vindelverk i Tyskland och flera andra länder på kontinenten. Möjligheterna att inom EU:s ram få betalt av andra länder för att vi ger ett större bidrag till EU:s försörjning bör utnyttjas. Tillsammans med förstärkta elförbindelser ges framtida möjligheter att sälja såväl vindproducerad el som reglerkraft. Vattenfalls betydelse i det europeiska elsystemet kan ökas.
Energimyndighetens förslag att andra myndigheter bör förbereda för 30 terrawattimmars vindkraft i Sverige till år 2020 är förvisso stort jämfört med de 2 årliga terrawattimmar vi nu får. Men det innebär en mindre utbyggnad än vad Spanien redan gjort på nio år. Spanien är för övrigt redan ett gott exempel på hur industriell utveckling skett i samband med utbyggnad av vindkraften. Att bidra med motsvarande utbyggnad i Sverige för att lönsamt nå EU:s mål skulle ge arbetstillfällen i svensk verkstadsindustri och snabbt ge ökad tillgång till el för svensk basindustri.
Myndigheterna bör bidra genom en effektiv tillståndsprocess. Regering och riksdag genom tydligare regler, överenskommelser att låta andra länder köpa effektiv vindkraft i Sverige och – framför allt – genom att snabbt låta bygga infrastruktur för ett hållbart elsystem.
Svante Axelsson, Sten Jakobsson, Tom Johnstone, Tomas Kåberger, Anders Lyberg, Hans von Uthmann