Var är brudarna?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-12-21
Debattörerna: Bygg en ny värld kloss för kloss – dags att könskvotera legolådan?
Julafton närmar sig och på tusentals önskelistor runt om i Sverige står en skramlig papperslåda med färgglada plastklossar överst. I alla fall på killarnas lista – för i Legoland är det nästan bara gubbar i lådan.
Gubbar som sedan länge erövrat himmel och hav medan gummorna tycks kämpa för att över huvud taget ta sig hemifrån. De kvinnliga minifigurerna får nöja sig med att vattna blommor, kliva av bussen och mata grisar.
Grisbonden är för övrigt den enda kvinnan vi hittar, under fliken ”Legocity” på Legos påkostade hemsida, som utför något slags arbete.
Är den lilla hästsvansprydda plastkvinnan kanske undantaget som bekräftar regeln? Eller är hon fröet till förändring i Legoland där annars allt grovgöra från vägarbete till komplicerad flygplatsruljans sköts av manliga legogubbar med strävsamma små miner?
När vi klickar oss vidare på hemsidan hittar vi kategorin ”girls” bredvid ett dussintal andra kategorier som uppenbarligen vänder sig till ”boys”. På tjejernas rosa sida finns faktiskt en brandstation där en i plastgänget är kvinna! Men produkten är sällsynt och har den talande rubriken ”Hard to find”.
Rätt snabbt inser man att Legoland är ett motsägelsefullt land. Här blandas den senaste tekniken med värderingar från när farfar var ung. Precis som då var ju moderna kvinnor, som de själva så träffsäkert beskriver – ”hard to find”.
Det omvända hade förstås varit otänkbart. Ett Legoland där kvinnorna härskade skulle snabbt dömas ut som en skapelse av rabiata genuspedagoger. Men gubbversionen accepteras och får passera dag efter dag, år efter år och generation efter generation utan att omvärlden reagerar.
Vi har båda döttrar mellan sex och sju år. Den ålder då de flesta pojkar önskar sig häftiga legobyggen mer än något annat. Och den målgrupp till vilken Lego riktar sin massiva reklam för allt från groteska rymdmonster till vidunderliga undervattensskepp.
Inspirerad av sin nioårige storebror önskar sig hans snart sexåriga syster också ett legobygge i år. Hon vill ha ett ”legosjukhus med doktor”. Sjukhusen är dessvärre helt borttagna ur Legos sortiment i år visar det sig.
Tidigare har just sjukhusserien varit den enda produkten där man kunnat gräva fram åtminstone en kvinnlig läkare. I Sverige är ju annars gruppen kvinnliga läkare nästan lika stor som den manliga. Så icke i Legoland där de utgör en exklusiv raritet. Nu måste dottern informeras om att hon får önska sig något annat. Alternativet blir att försöka fynda ett legosjukhus på loppis.
Trist nog talar de äldre barnens (pojkarnas) byggsatser för sig själva. En sexåring är inte dummare än att hon fattar att lådor fyllda med tuffa plastkillar är en pojkleksak.
Legos argument för att år efter år lansera smålegobyggen som till nittio procent (uppskattar vi) riktar sig till killar mellan sex och tolv år, är med största sannolikhet att flickor inte är lika intresserade av lego och att exempelvis sjukhuslego säljer dåligt. Det är inte så konstigt. Men om marknadsföringen såg annorlunda ut? Om den stentuffa machostilen på hemsidan vägdes upp av en lika stor mjukare del som även dödsrobottrötta killar kunde söka sig till? För Legolands världsbild är självklart ett lika stort problem för killar som för tjejer.
Det är helt enkelt dags att skaka om i legolådan. Kanske är det rent av dags att ta till hotet om kvotering precis som när det gäller de enkönade börsstyrelserna. För om det i varenda legobyggsatslåda rasslade runt lika många pojkfigurer som tjejfigurer är vi övertygade om att massor av fantasifulla småtjejer entusiastiskt skulle ta sig an, den bevisat väldigt utvecklande, uppgiften att bygga och konstruera saker av små plastklossar.
Legoland har som sagt intagit rymden. Nu är det dags att bli ett riktigt modernt land och ta klivet in det nya årtusendet. En värld där kvinnor sedan länge är ingenjörer, jobbar på bygge och reser i rymden. Och en värld där även män vattnar blommor och sköter hem och barn. Ska Lego leva upp till sin ambition ”att ha en positiv inverkan inom områden som mänskliga rättigheter” är det helt enkelt på tiden att kavla upp ärmarna och börja bygga en helt ny värld – kloss för kloss.
För till de mänskliga rättigheterna hör att varje människa har rätt att bli behandlad på ett rättvist och jämställt sätt oavsett kön.
På den punkten sviker Lego varje dag och varje minut varenda liten julklappslängtande unge anser vi.
Ulrika Hjorth
Tobias Östberg