Sluta ljug om romernas liv i Rumänien, Sverige
Debattörerna: Företrädare för Sveriges regering sprider en falsk och förskönande bild
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-10-20
DEBATT. ”Det finns ett socialt skyddsnät”, säger regeringens samordnare för utsatta EU-medborgare, Claes Ling-Vannerus, om situationen för en av EU:s fattigaste och mest utsatta grupper: romerna i Rumänien.
Ling-Vannerus har precis varit där och berättar efter hemkomsten i en intervju med TT att vår bild av bottenlös fattigdom och utsatthet inte stämmer.
Regeringens samordnare – som har uppdraget att samordna arbetet med utsatta EU-medborgare i Sverige, det stora flertalet av dem just romer från Rumänien – verkar vilja slippa sitt jobb och skicka hem romerna till det sociala trygghetssystem han beskriver som välfungerande och till ett land där han tycks mena att “romer har alla möjligheter i dag”.
Vi som dagligen jobbar nära de romer som kommit hit från Rumänien för att försörja sig, vi som har varit i deras ursprungssamhällen i Rumänien och haft kontakt med rumänska myndigheter och företrädare för det rumänska civilsamhället i många år, vi har en annan bild.
Tyvärr ser vi inga möjligheter att inom en snar framtid hänga upp skylten ”vi är och fiskar” på dörrarna till våra arbetsplatser.
Folk svälter inte i Rumänien, säger Claes Ling-Vannerus. Men vi har också varit där och sett undernärda bebisar, barn som sover ute och magra mammor, som med en utsträckt hand, ber om något att äta utanför matbutikerna. Och vi har läst EU:s FRA-rapport som säger att 32 procent av de romska barnen i Rumänien regelbundet somnar hungriga.
Enligt den svenska regeringens samordnare kan man få bidrag till att värma upp husen. Men vi har varit hemma hos folk utan el indragen i husen – några bidrag har åtminstone de inte hört talas om.
Vad man ser med egna ögon kan förstås bero på var man hamnar. Men hur ser det ut om man tar del av forskning och statistik – för att få en mer övergripande bild? Vi har granskat Claes Ling-Vannerus faktapåståenden i TT-intervjun med hjälp av data från rumänska myndigheter och europeiska forskningsinstitut.
Vannerus påstår att “lägsta nivån på a-kassan” ligger på runt 4 000 svenska kronor. Men när vi, med hjälp av en a-kassakalkylator, räknar på minimilönen som för närvarande ligger på 1 900 rumänska lei, ser vi att man får ut 375 lei i sex månader i arbetslöshetsstöd. Det motsvarar knappt 843 svenska kronor. Och det förutsätter att man betalat in till a-kassan, vilket inte många med minimilön unnar sig.
Socialbidragsnivån ligger på 141,5 lei, enligt den rumänska ambassaden. Det motsvarar 318 kronor.
Prisnivån ligger generellt på drygt hälften jämfört med svenska konsumentpriser.
Enligt EU-kommissionens rapport i februari är risken för en rom att leva i fattigdom tre gånger högre än för den rumänska befolkningen i stort.
Ling-Vannerus menar också att “bilden varierar” vad avser hur omfattande rasismen är i Rumänien och hur hårt den slår mot romer. Enligt Amnesty Internationals årsrapport om Rumänien är bilden tvärtom tydlig: inom bostadspolitik, utbildning och arbetsmarknad diskrimineras romer. Samma slutsats har FN och olika EU-organ dragit.
Det är allvarligt att en företrädare för Sveriges regering, som borde jobba för att underlätta för utsatta EU-medborgare, i stället sprider en falsk och förskönande bild av situationen i deras hemland.
Dels för att det ger bränsle åt de antiziganistiska fantasier och fördomar som redan förföljer romerna. Och dels för att vi utan en korrekt verklighetsbild får svårare att jobba med att lösa fattigdomsfrågan – både på svenska gator och på plats i Rumänien.
Ulrika Falk, verksamhetschef på Göteborgs Räddningsmission
Aaron Israelson, projektledare på Göteborgs Räddningsmission