Vila eller tortyr
Solveig Hellquist, riksdagsledamot (fp): Dagisbarnen orkar inte utan sin middagslur – de måste få sova
Våra barn – inte minst våra allra minsta – är trötta emellanåt. De kanske har kommit för sent i säng. Föräldrar har ett ansvar och vet oftast när det är dags att knyta ihop dagen och säga god natt. Det är viktigt för att barnen inte ska bli övertrötta, förvirrade och omöjliga att trösta.
Därför är det extremt upprörande att höra att barn på dagis och i familjedaghem förvägras rätten att sova på dagen. Inte ens en liten tupplur är tillåten.
Jag besökte ett daghem där det hängde en lapp på väggen. Det handlade om ett barn som bodde växelvis hos föräldrarna. Av lappen framgick att barnet fick sova en stund på dagis när han bodde hos den ena föräldern men inte när han bodde hos den andre.
En förskollärare sa: ”Det är jättejobbigt att se hur trött barnet är, som hänger över bordet och inte orkar med. Men vi måste hålla barnet vaket eftersom föräldrarna har sagt att hon inte får sova. Då sover hon inte då hon kommer hem”.
En annan berättade
att när föräldern kommer för att hämta barnet från dagis kommer frågan ”Har han sovit idag?” ”Nej”, svarar förskolläraren. ”Bra, för då kan jag stoppa honom i säng direkt när vi kommer hem.”
Utifrån de signaler jag fått och de samtal jag haft med dagispersonal verkar det i princip som om alla daghem och familjedaghem någon gång tvingats hålla trötta barn vakna.
Enligt statistiken är 84,6 procent av alla barn mellan 1–5 år inskrivna i förskoleverksamhet i landets 290 kommuner. Av Skolverkets hemsida framgår att 424 092 barn var inskrivna i förskoleverksamhet år 2006. Skulle 1 procent av förskolebarnen hindras från att sova handlar det om cirka 4?200 barn som utsätts för den här formen av tortyr!
Ja, det är en slags tortyr. Att utsätta någon för sömnbrist är en vedertagen tortyrmetod. I ett anförande av Thomas Hammarberg (dåvarande generalsekreterare i Olof Palmes Internationella centrum) står att läsa: ”Ett mycket viktigt element i den här metoden är att sömnen förhindras eller störs allvarligt, så att den kraft som finns hos människan i och med att man får sova, den rycks undan.
De som har haft
sömnsvårigheter, eller har störts under en längre period när det gäller sömnen, vet vilken effekt det kan ha när det gäller att bryta ned motståndskraften.”
När det gäller daghem och familjedaghem handlar det förstås inte om tortyr i den meningen att barnen ska pressas att tala sanning.
Men så länge som barn behöver sova en stund på dagen måste de få den möjligheten. Det ska inte vara timslånga sovstunder som gör att barnet aldrig kommer i säng på kvällen. Det handlar snarare om att ge barnet en kort vilostund så att de orkar med daghemsvistelsen.
Vi pratar ofta
om barns bästa och barnperspektivet. Vi förväntar oss att myndigheter och verksamheter som arbetar med barn ska fylla dessa ord med ett innehåll. Men föräldrar ska också ha ett barnperspektiv. Det är nämligen de – inte personalen – som bestämmer om barnet får sova eller inte.
På dagis händer mycket spännande och bra saker men det kan också vara tröttande med många aktiviteter, stora barngrupper och ibland hög ljudnivå. Jag är bekymrad över föräldrar som är alltför angelägna att få barnen att lägga sig direkt efter arbetsdagens slut. Särskilt föräldrar som har långa arbetsdagar borde tycka att det är viktigt att få vara med sitt barn åtminstone ett par timmar innan de stoppas i säng.
Trötta barn ska ha rätt att få sova en stund! Barns behov måste väga tyngre än föräldrars behov av egen ”ostörd” tid.
Dagens debattör
