"Man skyddar inte demokratin genom att inskränka den"
Alice Åström (v) och Lena Olsson (v): Det är därför självklart att förslagen om buggning, preventiva tvångsmedel och utökad signalspaning måste dras tillbaka.
I går kom Integritetsskyddskommitténs delbetänkande med kritik mot hur lätt regering och riksdag har tagit på skyddet för den personliga integriteten. Utredningens ledamöter är eniga, från vänsterpartister till moderater och folkpartister: analysen av integritetsfrågorna haltar betänkligt. Detta bör få betydande konsekvenser för arbetet runt FRA-avlyssning, buggning och preventiva tvångsmedel.
Snart har det gått ett år sedan riksdagen beslöt att bordlägga propositionerna om buggning och preventiva tvångsmedel. Besluten som då fattades var något historiska eftersom det är sällan som riksdagen behöver ta till denna möjlighet för att skydda mänskliga rättigheter. Att det snart är dags för samma manöver när det gäller FRA-förslaget är ett tråkigt tidens tecken.
Partierna som ville se en bordläggning hade delvis olika motiv för detta. Alla ansåg dock att det behövdes betänketid, diskussion och helst en del förändringar i förslagen. Vi kan konstatera att det sedan dess varit tyst.
Något som alla kritiker till förslaget, inklusive lagrådet, hade gemensamt var att man borde invänta Integritetsskyddsutredningens betänkande. Ett delbetänkande där alla partier är eniga har nu presenterats och kritiken är svidande. I utredningen används formuleringar som ”systemfel”. Om inte detta leder till debatt om såväl de redan bordlagda förslagen som de kommande vore det inget annat än en skandal.
Vi i vänsterpartiet är på sätt och vis glada för de slutsatser som kommittén kommit fram till, eftersom de visar att vi haft rätt i den kritik som vi framfört under lång tid. Av de tre steg som krävs för att få inrätta integritetskränkande lagstiftning – behov, effektivitet och proportionalitet – har man bara intresserat sig för det första.
Vi är också oroliga över den tro som många partier har om att man kan förhandla fram rättssäkerhetsgarantier genom enkla överenskommelser. Rättssäkerheten är inget som kan lappas på efter själva huvudförslaget utan måste vara en del av ett gediget utredningsarbete som går ut på remiss till expertis och företrädare för dem som berörs.
Polisen, försvaret och regeringen måste ha tillgång till bra information men det är omöjligt att försvara demokratin genom att inskränka den. Det är därför självklart att förslagen om buggning, preventiva tvångsmedel och utökad signalspaning måste dras tillbaka.