Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ludvig, Love

Europa = frihet och solidaritet

Här är EU-basens hyllning på 50-årsdagen

För 50 år sedan inleddes ett nytt kapitel i Europas historia. När vi nu firar Romfördragets femtioårsdag kan vi se tillbaka på hittills oöverträffade resultat, men vi måste också blicka framåt mot nya utmaningar.

Europa har varit en positiv kraft under de senaste 50 åren. Jubileet är ett passande tillfälle för att uppdatera vårt gemensamma projekt som i detta globaliseringens tidevarv är mer relevant än någonsin tidigare.

Argumenten för Europa talar för sig själva. Jag skulle kunna redogöra för skälen till gemensamma strategier när det gäller energipolitik och klimatskydd. Jag skulle kunna förklara varför vi behöver den inre marknaden för att ekonomisk tillväxt skall gå hand i hand med social rättvisa. Jag skulle kunna understryka vikten av att bygga upp ett starkt och effektivt EU som klarar av att sätta sin prägel på globaliseringen med europeiska värderingar och intressen.

Men vid det här tillfället vill jag framför allt rikta uppmärksamheten på de värderingar som mer än något annat utmärker Europeiska unionen och dess historia, nämligen frihet och solidaritet.

Under sina hittills 50 år har Europeiska unionen varit en inspirationskälla till och en drivkraft för frihet och solidaritet. Jag skulle vilja illustrera detta med två avgörande händelser i mitt liv.

Den första var den portugisiska revolutionen 1974. Jag var då bara 18 år gammal. Som de flesta andra ungdomar i Portugal ville jag få bort den diktatur som nekade vårt folk det som andra västeuropéer redan hade tillgång till. Vi kunde inte läsa de böcker eller skriva de artiklar vi ville. Politisk verksamhet kontrollerades av säkerhetsstyrkorna. Vi levde i ett bakåtsträvande och slutet samhälle.

Revolutionen förändrade allt. Tack vare den solidaritet som demokratierna i väst visade, och tack vare utsikten till medlemskap i den europeiska gemenskapen kunde friheten segra i Portugal, och samtidigt också i Spanien och Grekland.

Den andra händelsen var de förändringar i hela Central- och Östeuropa under 1980- och 1990-talen som, med den målmedvetna strävan efter frihet i Budapest 1956 och i Prag 1968 som grund, började i Polen och kulminerade med Berlinmurens och järnridåns fall 1989. Ännu en gång var frihet målet och Europa inspirationskällan. Och ännu en gång var solidariteten avgörande.

Genom dessa erfarenheter insåg jag att Europa är lika med frihet och solidaritet. Inte bara för några utan för alla européer. Det som började i de sex stater som lade grunden på 1950-talet har under de senaste 50 åren spridit sig både norrut och söderut, västerut och österut på vår kontinent.

Jag var stolt över att vara Europeiska kommissionens ordförande när vi fullbordade den stora utvidgningen 2004–2007. Ännu en gång kunde vi se att utsikterna till europeisk integration uppmuntrar och befäster friheten genom solidaritet. Idag, i detta fantastiska och öppna Europa, är medborgarna fria att tycka och säga vad de vill, bo var de vill och resa vart de vill.

En av Europeiska unionens viktigaste landvinningar är den verkligt europeiska anda som har vuxit fram och lever sida vid sida med nationella, regionala och lokala identiteter. Den europeiska integrationen har inte slätat ut mångfalden, utan den har förstärkt den. Genom att bygga upp en gemensam rättslig, politisk och ekonomisk ordning med Romfördraget som grund kan vi leva med våra skillnader som en källa till något ömsesidigt berikande.

Under århundraden krigade europeiska stater mot varandra. Nu lever vi i fred. Inte i sådan fred som uppkommer genom maktbalans och hot, utan i en fred som bygger på frihet och solidaritet. Detta är unikt i historien. Dagens generationer har privilegiet att kunna leva sina förfäders drömmar. Vi får bara inte ta denna situation för given utan vårda den mycket ömt.

Det är i denna anda av förnyelse, frihet och solidaritet som medlemsstaternas stats- och regeringschefer, Europaparlamentets talman och jag själv i egenskap av kommissionens ordförande samlas den 25 mars, på dagen 50 år sedan Romfördraget undertecknades.

Berlinförklaringen är inte ett uttryck för nostalgi utan för vårt engagemang.

Vi förbinder oss att bevara och främja Europa som den plats i världen där det är bäst att bo, som ett öppet samhälle och en öppen ekonomi, som en gemensam strävan efter att uppnå ekonomisk och social sammanhållning.

Vi förbinder oss att förverkliga ett Europa som ger resultat, se till att våra institutioner är demokratiska, effektiva och ansvarstagande och främja våra värderingar och ta vårt ansvar i världen.

Vi förbinder oss att ge Europa dess rätta plats: i medborgarnas tjänst.

I dag firar vi 50 år av europeisk gemenskap och en utveckling till ett Europa där medborgarna kan tycka och säga vad de vill, bo var de vill och resa vart de vill. På årsdagen av Romfördraget samlas vi för att skriva under Berlinförklaringen. Med det vill vi också i framtiden se till att Europa ska vara den plats i världen där det är bäst att bo, vi vill ha ett Europa som verkar i medborgarnas tjänst. Det skriver EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.