”Dödandet är ovärdigt”
Christer Isaksson: EU måste förmå USA att avskaffa dödsstraffet
På kort tid har statsminister Fredrik Reinfeldt haft förmånen att samtala med två av världens främsta ledare. Det är inte ofta en statsminister får den möjligheten under sitt första år.
Att samtalen har handlat om ekonomi och affärer är inget att säga om. Men om Reinfeldt inte ska förlora förtroende hos den svenska allmänheten måste han hålla bredd i samtalen och ta upp också bevärliga frågor. En ny statsminister har stor möjlighet att vid första träffen påpeka grundläggande meningsskillnader.
När Reinfeldt mötte USA:s president George Bush missade han att ta upp till exempel de amerikanska delstaternas användning av dödsstraffet. Det kändes onekligen besvärande.
I synen på dödstraff befinner sig federala USA där många länder i Europa var under andra halvan av 1800-talet. Delstaten Texas är snarast jämförbar med Sverige för 200 år sedan. Det borde Fredrik Reinfeldt ha sagt till George Bush.
Under första halvan av 1800-talet gick det inte mer än några månader mellan varje avrättning. I och med 1864 års strafflag reducerades antalet kraftigt och fram till 1900 gick det nästan tre år mellan varje avrättning.
Mellan 1900 och fram till avskaffandet 1921 skedde bara fyra avrättningar.
Sverige rasade inte samman av att dödsstraffet avskaffades. Inte heller fick vi en explosionsartad utveckling av brottsligheten. Snarare kan man anta att det nya strafftänkandet hade sin roll i Sveriges demokratisering och välfärdsbygge.
Den 2 december 2005
avrättades den tusende fången i USA sedan 1976.
Hundra år senare är dödsstraff fortfarande sanktionerat i 38 amerikanska delstater. Den 2 december 2005 avrättades den tusende fången i USA sedan 1976. Kenneth Lee Boyd i North Carolina dog av en giftinjektion. Efter honom väntade 3 415 personer på avrättning i amerikanska fängelser.
Texas står för flest dödsdomar. Under de senaste 30 åren har 350 människor avrättats. Sedan 1976 avrättas statistiskt sett en människa i månaden i Texas. Det är förhållanden jämförbara med Sverige under första halvan av 1800-talet. Det strafftänkandet ansåg Sverige omodernt redan 1864.
Vid mötet i söndags med Kinas president Hu Jintao hade statsministern justerat föredragningslistan sedan besöket i USA. Enligt medieuppgifter nämnde Fredrik Reinfeldt att Sverige ogillar dödsstraff. Det var välkommet, även om påpekandet verkar ha varit klent sett till hur verkligheten ser ut.
2005 meddelade Amnesty att mer än 90 procent av världens dödsstraff sker i Kina. Den officiella siffran var 3 400 avrättningar år 2004. Amnesty menar att det korrekta antalet ligger närmare 10 000.
Enligt Amnesty International avrättades 2 148 personer under 2005. 94 procent av dem i något av länderna Kina, Iran, USA och Saudiarabien.
74 länder har kvar dödsstraffet i sin lagstiftning och har genomfört avrättningar de senaste 10 åren.
25 länder har kvar straffet men har inte verkställt det på minst tio år. Elva länder har kvar dödsstraff bara för vissa speciella brott (i allmänhet brott i krigstid).
86 länder har helt tagit bort straffet ur lagstiftningen. I synen på dödsstraff står Sverige och Europa långt från USA och Kina. Så länge USA håller fast vid dödsstraffet ger det Kina och andra länder en ursäkt att fortsätta.
Därför är det viktigt att USA ständigt påminns om vad Europa tycker. Europa har särskilda förpliktelser i och med de nära banden till USA.
Nästa gång statsministern träffar en amerikansk eller kinesisk president, premiärminister eller guvernör, kan han berätta om den liberale riksdagsledamoten
Ulrik Leander som var med och avskaffade dödsstraffet i Sverige.
Ulrik Leander var fångvårdsdirektör och mötte de värsta brottslingarna på Långholmen och länsfängelset i Karlskrona. Trots det blev det hans lyckligaste dag när han fick rösta bort dödsstraffet i riksdagen den 30 juni 1921.
Ulrik Leander ansåg inte dödsstraffet värdigt ett modernt samhälle. För honom innebar kampen mot brottslighet att strafftänkande, kriminalvårdsarbete och reformarbete för bättre sociala miljöer och skola sågs i ett sammanhang.
Brottsligheten löses inte genom undanröjning av människor, lösningen är bättre samhällen. Denna åsikt håller lika bra 2007 som den gjorde 1921.
Dagens debattör
