Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Lennart, Leonard

”Håll Sverigedemokraterna utanför kyrkan på söndag”

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-09-17

Katarina kyrka i Stockholm, ett exempel på hur det som är ”svenskt” är en blandning av ­influenser från hela världen.

Ska kyrkan få vara mångkulturell? Frågan blir aktuell när man läser Sverigedemokraternas kyrkopolitiska manifest inför kyrkovalet på söndag. I manifestet skriver SD bland annat:

”Det mångkulturalistiska samhällssystemet har medfört stort ­lidande och oro för många människor och är på sikt ett hot mot både kristendomens ställning och den samhälleliga gemenskapen. De anställda inom kyrkan bör därför under arbetstid avhålla sig från att arbeta för detta.”

Vidare anser SD att det är fel att ”kyrkans anställda upplåter kyrko­rum åt personer som uppehåller sig illegalt i Sverige”.

I SD:s principprogram framhålls den befolkningsmässigt ­enhetliga nationalstaten som ideal, annars blir det konflikter: ”Av den anledningen är den nationalistiska principen central och bör eftersträvas i största möjliga utsträckning över hela världen. Låt alla folk vara herrar i eget hus”.

Denna princip skulle leda till världshistoriens största folkomflyttning. Vilket land ska kurderna ha? Romerna, en del av Indien? Samerna, ett land från Lofoten till Kolahalvön? SD skiljer på svenskar­ och samer – som alltså inte skulle vara svenskar?

SD verkar blinda för den kulturöverföring som pågått genom århundraden. Den svenska kulturen är en utmärkt blandning av många goda element från stora delar av världen.

Låt oss gå till Katarina kyrka i Stockholm. Kyrkan är ritad av Jean de la Vallée på 1650-talet, franskt invandrarbarn och arkitekt i Sverige. Hans pappa, också han arkitekt, kom till Sverige 1637, gjorde bland annat ritningarna till Riddarhuset i Stockholm.

På Katarina kyrkogård finns en minnessten över de hundratals finnar som genom åren begravts där. Går vi in i kyrkan är psalmnumren skrivna med arabiska siffror, bland annat den viktiga nollan som troligen är en indisk-arabisk uppfinning.

Psalmbokens psalmer har en brokig, internationell bakgrund: Psalmen ”O huvud blodigt sårat” har en melodi som Bach bearbetade utifrån en kärleksvisa från 1500-talet av Hans Leo Hassler. Texten är av Paul Gerhardt, tysk präst och psalmdiktare, som också skrev texten till I denna ljuva sommartid. Andra psalmer är skrivna av fransmän, irländare, amerikaner, en grek från 700-talet, sydafrikaner, italienare, en afrikan från Kongo.

På krucifixet hänger juden Jesus Kristus.

Kristendomen är raka mot­satsen till nationalism och främlingsfientlighet. Vill du ha en kyrka som är trogen sin internationella bakgrund och bryr sig om både infödda svenskar och minoriteter, flyktingar och asylsökande, ska du inte rösta på SD i kyrkovalet.

Ewa Samuelsson
Hardy Hedman

Följ ämnen i artikeln