Äldre som bor hemma hotas av undernäring
Debattörerna: Nu måste hemtjänsten få hjälp av fler dietister
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-05-21
DEBATT. De äldre sägs pressa vården. Ett faktum som blir allt mer kritiskt när antalet äldre invånare ökar drastiskt och förväntas leva längre. Något som socialminister Annika Strandhäll uppmärksammade efter Aftonbladets granskning av problemen i den svenska hälso- och sjukvården.
Det är dags att äldres behov bemöts seriöst och professionellt om vi vill börja se en faktisk förbättring i vården och i de äldres vardag. Inte minst när det kommer till äldres mat och mathållning.
Sverige har en åldrande befolkning. Med åldrandet medföljer inte bara sämre hörsel och nedsatt syn, utan oftast nedsatt aptit och i många fall tugg- och sväljsvårigheter. Något som inte har uppmärksammats tillräckligt.
Studier från Kristianstad Högskola visar att 65 procent av hemmaboende över 65 år är undernärda eller i risk för undernäring. En andel som kan förväntas vara högre, eftersom det har gjorts relativt få omfattande sammanställningar på området i Sverige.
Om vi vill se en faktisk förändring och förbättring i den svenska sjukvården måste vi ta oss an orsakerna till sjukdom bland äldre och inte enbart behandla när sjukdom väl uppstår.
Undernäring är en sådan orsak till sjukdom som vi faktiskt kan arbeta med. Undernäring orsakar, förutom sänkt livskvalitet och onödigt lidande för individen, ökad risk för svårläkta sår, infektioner, fallolyckor eller att medicinering inte får effekt. I sin tur leder det till omfattande omvårdnadsbehov och ökade vårdkostnader.
Exempelvis beskriver Socialstyrelsen fallolyckor, i synnerhet bland äldre, som ett folkhälsoproblem och konsekvenserna kan vara förlorad självständighet, försämrad livskvalitet och ökat beroende av samhället.
Trots att det finns kunskap om ämnet i Sverige, försummas många äldre möjligheten och rätten till den kost och näring de behöver och vill ha. Dietisten, med dess kompetens att upptäcka och förhindra undernäring, lyser i stor utsträckning med sin frånvaro i äldreomsorgen.
Bland landets 290 kommuner är endast 51 dietister anställda inom äldreomsorgen. Och de dietister som finns kommer många av de behövande äldre aldrig ens i kontakt med, de räcker helt enkelt inte till för alla behov.
Var den äldre bor i Sverige blir även avgörande för hur måltidssituationen ser ut. En rapport från SKL visar att strax över 60 procent av de äldre är nöjda med maten och måltidssituationen. Resultatet är ett genomsnitt, och det finns de kommuner där mer än hälften är missnöjda över den mat som serveras på tallriken.
Många äldre måste dessutom äta i ensamhet, vilket kan försämra aptiten ytterligare.
Strandhäll vill att vi vågar prova nya lösningar för att förbättra sjukvården. Det håller vi med om. Men i dessa nya lösningar måste äldres behov få utrymme och kunna tillgodoses. Därför efterlyser vi fler dietister i kommunerna som kan bistå hemtjänstpersonalen i att upptäcka och förhindra undernäring.
Vi vill även att rätt, näringsrik mat ses som en integrerad del av den medicinska behandlingen samt en rättighet för alla Sveriges äldre. Var du bor i landet ska inte vara avgörande om maten smakar bra eller innehåller den näring som du behöver.
Samhället har börjat inse problematiken och utmaningarna med en åldrande befolkning. Låt oss nu se över möjligheterna där nya synsätt på mat och mathållning till våra äldre får träda fram och ta plats i debatten.
Detta för att i förlängningen avlasta vården, men framför allt att stärka livskvalitén som våra äldre förtjänar.
Albert Westergren, professor i omvårdnad, Kristianstad Högskola
Josephine Garpsäter, ordförande i Dietisternas Riksförbund för Geriatrisk och Gerontologisk Nutrition
Gunnel Stuhr Olsson, Head of Special Foods, Findus AB
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.