Registerkontroll bidrar till fler brott
Under de senaste åren har möjligheten/kraven för olika arbetsgivare att begära ut en registerkontroll av en arbetssökande ökat. Sedan regeringens senaste beslut som började gälla i juli i år så finns det i praktiken ingen möjlighet för en före detta långtidsfånge att få arbete inom barnomsorg, förskola, skola eller i hem för vård av barn (HVB): som vikarie i ett bemanningsföretag: som köks- eller städpersonal, i ett entreprenadföretag eller ens få en tjänst som praktikant inom flera områden.
I skrivande stund håller regeringen även på att utreda om personer dömda för bland annat våldsbrott ska kunna hindras från att arbeta inom vården. Listan på möjliga yrken inom vilka vi som sitter i fängelse kommer att kunna arbeta börja bli överdrivet begränsad.
Om en individ har dömts för ett brott och sedan avtjänat sitt straff så ska det inte innebära att denne hindras från att komma in på arbetsmarknaden. En stor del av att leva i frihet och möjligheten att bidra till samhället består i att man arbetar och försörjer sig själv. Men på en alltmer elitinriktad arbetsmarknad där intagna redan från början kämpar i uppförsbacke så är det viktigt att man får söka arbete inom så många verksamhetsområden som möjligt. För trots att vi intagna genom brott skuldsatt oss till samhället så kommer vi alla ut när samhällsskulden, genom ett avtjänat fängelsestraff, är reglerad.
Vid denna frigivning måste det väl ändå vara bättre att vi bidrar till samhället än att vi, som så många hävdar, parasiterar.
Om vi inte får ett jobb till följd av att ingen vill anställa en frigiven fånge så återstår inte särskilt många försörjningsmöjligheter förutom att fortsätta begå brott. Till och med justitieminister Beatrice Ask ifrågasätter den utökade registerkontrollen. I tidningen Riksdag & Departement säger hon att hennes grundinställning är att registerkontrollen inte är relevant. Hon klargör att det inte är så man fångar brottslingar, hon vill dessutom återupprätta principen om att den som sonat sitt brott ska få en andra chans.
Jag och resten av landets nuvarande intagna, samt före detta intagna, kan inget annat göra än att hålla med henne. Om möjligheten att få ett arbete alltmer inskränks för tidigare dömda så kommer det framtvinga ”alternativa” sätt att försörja sig på, något som definitivt inte gynnar samhället.