Replik: ”Visst skitar bönder ner”
Forskare: ”Men det är politikernas fel – det krävs ett nytt jordbrukssystem”
Jordbruket bär på ett betydande ansvar för övergödningen av Östersjön, det framgick av Jordbruksministerns debattartikel onsdagen 18 juli. Men de förslag till åtgärder som här föreslås räcker inte.
Sverige är näst Polen det EU-land som släpper ut mest kväve och fosfor till Östersjön. Jordbruket och livsmedelskedjan svarar dessutom för en betydande del av den globala växthuseffekten.
Om även Polen och Baltikum inför vår form av specialiserat jordbruk så kommer belastningen på Östersjön kunna öka dramatiskt med mellan 50 och 100 procent enligt flera rapporter.
Även bekämpningsmedelsanvändningen synes att öka.
Samtidigt är det så att jordbruket självt kan väsentligt bidraga till lösningen på dessa allvarliga miljöhot. Utmaningen för den nya regeringen är att lansera en ny inriktning för jordbruket i hela regionen mot självförsörjning med energi, uppbyggande av jordarnas mullförråd och välfungerande kretslopp av växtnäring. Detta kan förverkligas genom ett jordbruk baserat på självförsörjning med foder, ökad vallodling och ekologiskt blandjordbruk med integrering av växtodling och djurhållning.
Djurens gödsel går här tillbaka till åkern istället för att göda Östersjön och behovet av externa resurser minskar. Resultaten från ett nyligen slutfört Östersjöprojekt med ekologiska typgårdar i samtliga EU-länder runt Östersjön som finansierats av både EU och de berörda länderna visar hur detta är möjligt.
Vi har 20 förlorade år bakom oss sedan de första larmrapporterna om fiskdöd och svavelbottnar. Miljardbelopp har därefter bokstavligen kastas i sjön, utan påtagliga positiva effekter. Detta för att man nöjt sig med att åtgärda symtomen och ej också de grundläggande problemen, bland annat det systemfel som byggts in i jordbruket de sista 50 åren. Uppdelningen i specialiserade spannmåls-gårdar respektive djurgårdar har gjort att övergödningen ökar, i synnerhet genom att spannmålsproduktionen är koncentrerad till vissa delar av landet och djurhållningen till andra.
Sverige är näst Polen det EU-land som släpper ut mest kväve och fosfor till Östersjön.
Det mesta som odlas på spannmålsgårdarna är djurfoder. Detta plus importerade proteinfoder säljs till djurgårdarna. På intensiva djurgårdar blir det sedan ett överskott av stallgödsel vars växtnäringsinnehåll läcker ut i havet istället för att återanvändas.
Det av EU och ett antal östersjöländer, däribland Finland och Sverige, finansierade forskningsprojektet BERAS (Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society) visar utsläppen av kväve och fosfor skulle radikalt kunna minska om man istället satsade på ett ekologiskt kretsloppsjordbruk som klarar sig utan konstgödsel, importerade proteinfoder och kemiska bekämpningsmedel.
I ett jordbruk med ett ekologiskt samspel mellan växtodling och djurhållning, kan kväve och fosfor återanvändas i kretslopp istället för att gå ut i miljön.
Miljöministrarna runt Östersjön möts i Krakow senare i höst för att besluta om åtgärder för Östersjön. Då kan steg tas mot att vision blir verklighet om viljan finns.
Vad som krävs är en väl genomtänkt ny kretsloppsinriktad jorbrukspolitik, som också tryggar jorbrukets långsiktiga bärkraft och lönsamhet. Detta är nödvändigt inte bara av hänsyn till Östersjön utan också som en del av klimatpolitiken.
Jordbruket är jämte skogsbruket vår viktigaste källa till förnybara råvaror.
Men det förutsätter att de areella näringarnas beroende av fossila energikällor, bl.a.för handelsgödsel radikalt minskar och att vi odlar eget proteinfoder istället för att importera sojaprotein som bidrager till den globala avskogningen och betydande emissioner av växthusgaser.
Med ett konstruktivt samarbete mellan politiker och näring kan jordbruket få en avgörande betydelse för att säkerställa en ekonomiskt och ekologiskt uthållig utveckling. Det vore glädjande att se östersjöländerna gå i spetsen för en sådan utveckling med Sverige i täten.
EU-projektet BERAS http://www.jdb.se/beras/