Jag vet hur viktigt det är att lära sig svenska
Nyamko Sabuni: ”Tycka synd om”-mentalitet i kyrkans kritik mot språktest för medborgarskap
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-04-10
DEBATT. Svenska kyrkan har meddelat att de inte ställer sig bakom Liberalernas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap. Jag har stor respekt för Svenska kyrkan som institution och jag uppskattar deras arbete för att möta människor i behov av hjälp. Svenska kyrkans erfarenheter är alltid värda att beakta och lyssna in.
Men i frågan om språkkrav för medborgarskap landar vi olika. Svenska kyrkan menar att ett språkkrav kan öka segregationen och särskilt drabba kvinnor och lågutbildade.
Jag kom själv till Sverige i mina tidiga tonår. Den enskilt viktigaste delen för mig att integreras i det svenska samhället var att lära mig det svenska språket.
Då ingen i min klass talade mitt språk, var svenska språket vägen in till vänner, skolresultat och Sverige. Ett ökat fokus på svenska språket minskar segregationen och gynnar kvinnor och lågutbildade.
Jag förstår tyvärr inte på vilket sätt som segregationen ökar om människor kan tala med varandra, förstå samhället, utbilda sig och utvecklas? Det är ju precis tvärtom. Svenska språket och kunskap om vårt samhälle är nyckeln till integration och därför en självklar förutsättning för medborgarskap.
Att kvinnor och lågutbildade skulle drabbas negativt håller jag inte med om. I dag lever kvinnor som inte behärskar svenska isolerade i sina hem, fullständigt beroende av sina män och barn som får tolka vid läkarbesök och myndighetskontakter. Lågutbildade som inte kan språket får svårt att utbilda sig, skaffa bättre jobb och förverkliga sina drömmar.
Mellan raderna hör jag om en ”tycka synd om”-mentalitet som under allt för lång tid präglat svensk integrationspolitik. Att man inte ska ställa krav på att invandrare ska lära sig språket.
När jag själv gick i skolan konstaterade min lärare att mina medelmåttiga betyg ”var bra för att vara en invandrare”. I en rapport från Barnombudsmannen beskriver barn i förskolan hur de upplever att omvärlden har låga förväntningar på dem och hur detta påverkar deras framtidstro. Det är fel att ha låga förväntningar på människor på grund av var de är födda eller hur gamla de är.
Min mor har lärt sig läsa och skriva i vuxen ålder, här i Sverige. Jag har också mött så många andra kvinnor som uttryckt nyfikenhet och längtan efter att behärska svenska språket.
Det har varit fantastiskt att se hur dessa kvinnor växer i takt med språket, och hur det plockar fram drömmar som hos alltför många kapslats in i uppgivenhet kring att deras öde varit förutbestämt och att framtiden inte gick att påverka.
I utredningen om språk- och medborgarskapstest, som Svenska kyrkan vänder sig emot, står det att ”goda kunskaper i landets språk och samhällsförhållanden har stor betydelse för integrationen. Med kunskaper i svenska ökar förutsättningarna för arbete och deltagande i samhällslivet.” Detta är en god sammanfattning av varför vi liberaler i 20 års tid har kämpat för denna reform.
Ett språk och medborgarskapstest är en fråga som Liberalerna har drivit sedan 2002, och jag är glad över att det äntligen blir verklighet.
Att bli medborgare i Sverige är ett stort steg där man vill bli en del av vår gemensamma framtid. Jag har själv fått känna stoltheten av att bli medborgare i Sverige och äran över att ha ett svenskt pass.
Medborgarskapet måste uppvärderas och det svenska språket är en central del av detta. Att behärska språket och förstå landet man lever i ger frihet, även för kvinnor och lågutbildade.
Nyamko Sabuni, partiledare (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.