Reklam-tv tar ansvaret för samhällsbevakningen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2012-01-26 | Publicerad 2012-01-23

Debattören: Public service-tv lägger pengarna på bred underhållning i stället

helskärm

Vad stärker demokratin? En nyhetskanal­ med internationell, nationell­ och lokal nyhetsbevakning dygnet runt? Eller fortsatt public service-satsning på bred underhållning och full konkurrens med de kommersiella tv-­bolagen?

SVT:s vd Eva Hamilton gick i början av året till frontal­angrepp mot de kommersiella tv-bolagen. Hon påstod bland annat att de, genom sin kritik mot kommersialiseringen av SVT, var ett hot mot demokratin – eftersom de störde SVT:s möjligheter att utföra sitt uppdrag.

I morgon startar vi den nya dygnet­ runt-sända nyhets­kanalen TV4 News. I Danmark och Norge finns sedan flera år egna­ nyhetskanaler. Danska TV2 News och norska TV2 Nyhetskanalen har blivit viktiga för att hålla medborgarna uppdaterade och informerade och ge förklaringar till det som sker. Men också självklara för det politiska livet­ och för samhällsgranskningen i stort.

Kanalerna har vitalisera­t och förändrat nyhetsbevakningen. Många skulle nog drista sig till att säga att de har varit viktiga och utvecklande för demokratin. Stark och omfattande nyhets­bevakning brukar innebära ett viktigt tryck på statsmakterna att sköta sitt uppdrag och inte utsätta sig för klander och granskning.

Nu går vi i våra nordiska kollegers­ fotspår och ser till att också de svenska tv-tittarna får en dygnet­ runt-sänd nyhets­kanal. TV4 News produceras av Nyhetsbolaget, som också producerar alla TV4:s nyheter och samhällsprogram.

Liksom i våra grannländer är det ett kommersiellt tv-bolag som satsar på denna samhällsviktiga nyhetsbevakning, inte den statsstödda television vars uppdrag är att vara och verka för samhälls­nyttan och för allmänhetens bästa­.

Vi har förstått att samhälls­bevakning är ett av våra viktigaste uppdrag. Att informera våra tittare, att granska statsmakterna och stå på tittarnas sida i all bevakning­.

Samtidigt kämpar SVT med sitt förhållande till uppdraget och till vad public service-­åtagandet egentligen innebär. I slutet av förra året disputerade mångårige SVT-chefen Johan Lindén med sin avhandling ”Tv-ledning i konkurrens. En studie av Sveriges Televisions publicistiska ledning 1997-2000”.

I avhandlingen beskriver Lindén­ hur ledningen i långa diskussioner­ brottas med att hitta­ förklaringen och översättningen på kärnordet public service­. Men han varnar också för en utveckling där företaget blir mer kommersialiserat:

”En central slutsats i avhandlingen är att ju större frihet statsmakterna ger Sveriges Television att verka på den kommersiella mediemarknaden, desto större betydelse får den kommersiella logiken som styr marknaden och desto mer driver före­taget bort från de ursprungliga målsättningarna förankrade i den sociala ansvarsteorin /.../ Därmed blir Sveriges Television också mer exponerat för kritik om marknadsanpassning, kommersialisering och trivialisering.”

Och det är väl just detta som det senaste utspelet från Eva Hamilton­ handlar om, när hon skriver att de kommersiella kanalernas­ kritik mot SVT:s kommersialisering­ är ett hot mot demo­kratin, och varnar för att public­ service förlorar sin mening­ om den kommande public service-­utredningen begränsar SVT:s valfrihet när det gäller att producera bred underhållning.

Frågan är om inte public service förlorar sin mening om det främst är kommersiella kanaler som breddar samhällsgranskningen.

Göran Ellung