Replik: "Vi tar vårt ansvar – tar ni ert?"
Jesper Kärrbrink, vd Svenska spel: Tobé & Co lämnar fältet fritt för illegalt spel
Jag håller med riksdagsledamöterna Tomas Tobé, Margareta Pålsson och Mats Gerdau om att spelmarknaden behöver omregleras.
Dagens situation är ohållbar och förvärras ju längre tid som går utan att något sker.
Nära en fjärdedel av svenskarnas spelande sker i dag utanför
samhällets kontroll, utan insyn från svenska myndigheter och till viss del hos bolag som är helt ointresserade av att försöka förebygga spelberoende.
Vi behöver en lagstiftning och reglering som omfattar alla tillåtna aktörer på marknaden. Hur regleringen ska se ut – det vill säga hur många aktörer som ska tillåtas, vilka aktörer som ska vara tillåtna och vilka villkor och regler som ska gälla för dessa – det är en fråga för våra folkvalda politiker.
Svenska Spel är berett på alla scenarier – alltifrån ett strikt monopol till ett licenssystem. Alla alternativ är att föredra framför dagens situation.
Tomas Tobé och hans partikollegor förespråkar ett licensalternativ. Det är en fullt tänkbar lösning om det åtföljs av tydliga regler som gäller för samtliga tillåtna aktörer.
Så långt allt väl.
Men när Tobé och kollegorna drar i gång argumentationen för sitt alternativ spårar det ur ordentligt. Av allt stolligt som sagts i debatten om Svenska Spel och den Svenska Spelmarknaden är nog det här det värsta.
Artikelförfattarnas främsta argument för att införa ett licenssystem är en undersökning som visar en viss övervikt av värdeautomater i ”fattiga” kommuner. Tobé, Pålsson och Gerdau finner detta upprörande – och ett tydligt tecken på att ”monopolet” inte fungerar.
Låt mig med anledning av denna skarpsinniga slutsats få göra ett par påpekanden:
Svenska Spels uppdrag är att kanalisera det spelintresse som finns i landet – och vara ett tryggt, kontrollerat alternativ till illegala aktörer. Ingenstans är detta uppdrag viktigare än på automatspelsmarknaden som är mycket hårt ansatt av kriminella element med koppling till organiserad brottslighet.
Svenska Spels strategi har sålunda varit att ställa ut våra värdeautomater på platser där det finns ett intresse för automatspel. För där intresset finns, där finns också risken att illegala automatoperatörer etablerar sig.
Alla alternativ är att föredra framför dagens situation.
Men Tobé, Pålsson och Gerdau tycker att vi borde ställa ut automaterna där ingen vill spela (hur det nu skulle gå till) och lämna fältet fritt för illegalt spel i stället. Behöver jag säga att de illegala automatoperatörernas insatser för att motverka spelberoende är ganska begränsade?
Och en sak till: om det licenssystem Tobé & Co förespråkar blir verklighet, vad hade man tänkt säga till potentiella licensinnehavare? "Hej, vi vill gärna att ni betalar en licensavgift på x miljoner kronor, men ni får inte ställa ut era automater där folk vill spela. Skriv på här, tack."
Låter som en given succé.
Den Svenska Spelmarknaden är i stort behov av en ny fungerande lagstiftning. Dagens situation är djupt oroande och orättvis för samtliga inblandade. Därför är det tråkigt att se hur dessa tre riksdagsmän, i stället för att med seriösa argument diskutera en lösning på spelfrågan, endast utnyttjar situationen till att få utlopp för sina allmänna aversioner mot statligt ägande.
Ägandet av Svenska Spel är en fråga som man kan ha åsikter om och som ska diskuteras. Men även om man är emot dagens ägarform behöver man inte utmåla ett företag som internationellt betraktas som världsledande på spelansvar som en ren samhällsfara.
Det är djupt orättvist.
Det är helt enkelt inte sant.
Att hitta metoder för att förebygga spelberoende är en av Svenska Spels absolut viktigaste strategier. Inom kort kommer vi att presentera nyheter som tar vårt ansvarsarbete till en helt ny nivå.
Vi tänker fortsätta att jobba hårt för att ta vårt ansvar och vi måste hela tiden försöka bli bättre. Att staten sedan väljer att ”bara” anslå 29 miljoner kronor (inte 14 miljoner som Tobé & Co skriver) till insatser mot spelberoende, är inte Svenska Spels fel.
Där har Tomas Tobé, Margareta Pålsson och Mats Gerdau ett långt större ansvar. Undrar om de har tänkt på det.
Dagens debattör
