Skolan behöver upp mot 11 miljarder extra för barnen från Ukraina
Lärarna: 85 000 nya elever kan komma till Sverige
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-04-02
DEBATT. Vi lärare och skolledare står redo för att välkomna ukrainska elever till svenska skolor. Men för att kunna ge de barn som flytt från krig ett tryggt omhändertagande måste lärare ges rimliga förutsättningar.
Regeringen måste därför ge betydande tillskott till skolan i vårbudgeten.
Just nu pågår den snabbast växande flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Vi lärare och skolledare vill göra allt vi kan för att underlätta för de barn och unga som flytt för sina liv.
Stora resurser måste nu till så att skolan klarar sitt uppdrag för både nuvarande och nya elever. Det måste säkerhetsställas att lärare och skolledare ges rimliga förutsättningar att göra sitt jobb.
Enligt integrations- och migrationsminister Anders Ygeman kan det bli fler ukrainare som kommer till Sverige än Migrationsverkets högsta scenario på 212 000 personer. Migrationsverket senaste siffror visar att cirka 40 procent av de som kommit varit barn.
Om uppgifterna stämmer skulle det kunna innebära att det är mellan 30 000 och 85 000 barn som kan komma till Sverige.
De barn som är i skolålder har rätt till undervisning. Det är viktigt att skolan kan vara en trygg plats och kunna erbjuda en ljusare framtid för de barn som fått sina liv slagna i spillror.
Skolledare måste få rimliga förutsättningar att organisera mottagandet. Lärare måste få tid och förutsättningar att se och uppmärksamma varje elev. Elevhälsan måste få de resurser som krävs för att kunna hjälpa elever som har behövt fly från en krigszon.
Kommunerna kan i dagsläget ansöka om ersättning från Migrationsverket för asylsökande barn och elever, men schablonbeloppen täcker inte hela kostnaderna.
Om Migrationsverkets senaste siffror stämmer kommer uppskattningsvis 4 miljarder kronor, och i det högre scenariot 11 miljarder kronor, behövas för att säkra en god skolgång och då har vi inte ens börjat räkna på resurserna som kommer att behövas för Svenska för invandrare, sfi.
Även om de som kommer genom massflyktsdirektivet inte har formell rätt till sfi är det troligt att behovet ändå kommer att öka inom de närmsta åren.
Sfi är en utbildning som omfattar ca 137 000 elever och dras redan idag med stora problem. Studieavbrotten är många och Skolinspektionen kritiserar huvudmännen för att inte ge rektorerna tillräckligt stöd i kvalitetsarbetet.
Redan nu upplever över hälften av sfi-lärarna arbetsbördan som tung och situationen är mycket ansträngd.
Friskolorna måste också delta i arbetet med att ta emot nyanlända elever så att hela utbildningsväsendet kan ställa upp och hjälpa till.
Det är bra att man nu återinför den kvot för friskolorna, där upp till fem procent av platserna kunde avsättas för nyanlända elever vid sidan av vanliga köer, men ansvaret bör i ännu högre grad delas med kommunerna.
I dag är det ovisst när eller hur kriget i Ukraina slutar. Men kortsiktigt vet vi att läget kommer att bli ansträngt.
Om 85 000 nya elever ska kunna börja i skolan måste staten kliva in och ta ett stort ansvar för de ökade kostnaderna mottagandet innebär.
Kommunerna har väldigt olika förutsättningar för att säkra kvaliteten i skolan. Ska skolan kunna ta sitt ansvar i ett redan överansträngt system räcker det inte med uppdrag till Skolverket, utan det krävs rejäla satsningar.
Lärare och skolledare vill och ska hjälpa till i den här extraordinära situationen men vi behöver få rätt förutsättningar att undervisa alla de som behövt lämna sitt hem så att de får det mottagande de förtjänar.
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Matz Nilsson, ordförande Sveriges skolledarförbund
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Lärarförbundet Skolledare
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.