S beter sig som ett ett litet skrikigt barn
Replik från KD om lagstadgade minimilöner i EU
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-09-15
REPLIK. Det borde förvisso inte vara förvånande för den som har följt Socialdemokraternas europapolitiska retorik de senaste åren. Ändå är det svårt att inte höja på ögonbrynen åt arrogansen i Socialdemokraternas debattartikel om minimilöner.
De lyckas höja retoriken samtidigt som de återigen duckar frågan om hur det kommer sig att svensk arbetsmarknad nu riskerar drabbas av EU-centraliserad lönebildning.
I veckan väntas EU-kommissionen ge besked om i vilken form de kommer gå vidare med förslaget om EU-lagstadgade minimilöner. Det kommer antingen ske genom icke-bindande rekommendationer till medlemsländerna eller via skarp lagstiftning.
Allt tyder för närvarande på att EU-kommissionen kommer välja den andra vägen.
Och alldeles oaktat hur mycket EU-kommissionen lovar och försäkrar att hänsyn ska tas till den svenska och nordiska arbetsmarknadsmodellen, när denna lag tas fram, så riskerar det i praktiken innebära att Bryssel skadeskjuter den svenska partsmodellen. Om inte annat genom utslag i EU-domstolen, något vi sett ske förut.
Att detta är en beklaglig situation är vi överens om i Sverige. Jag och Kristdemokraterna kommer naturligtvis göra vår del i arbetet för att stoppa detta, om detta behöver Socialdemokraterna inte vara oroliga för.
Skillnaden är att vi i åratal varnat för att just denna situation skulle uppstå, och gjort vad vi kunnat för att bromsa utvecklingen.
Socialdemokraterna har i stället ägnat sin tid åt att elda på utvecklingen. De rödgröna partierna har, i Europaparlamentet såväl som i regeringsställning, gång på gång argumenterat för vad man kallat ”ett socialt Europa”.
Problemet är bara att gemensamma sociala målsättningar, kordring och utbyte i nästa steg var dömt att bli lagstiftning. Vi såg det förra mandatperioden när pappamånader plötsligt blev en EU-fråga och vi ser det nu, när lönebildningen plötsligt och utan något som helst mervärde blir en angelägenhet för Bryssel.
Den här utvecklingen kommer fortsätta på fler områden om vi inte lyckas dra i nödbromsen. Men då krävs också att man ser orsakssambanden, och agerar därefter. Och i den frågan är de svenska regeringspartiernas tafatthet häpnadsväckande.
Socialdemokraterna är som ett litet skrikigt barn som inte ser sambandet mellan att de kastat av sig lovikkavantarna och att de fryser om fingrarna.
Sara Skyttedal, vice gruppledare för EPP-gruppen i Europaparlamentets arbetsmarknadsutskott (KD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.