Nej, Bengt – en statlig skola löser inga problem

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-17 | Publicerad 2011-03-16

Forskare: Kommunaliseringen uppnådde ungefär det man avsåg

Bengt Silfverstrand ångrar beslutet att kommunalisera skolan. Han påstår dels att skillnaderna mellan olika skolor ökat efter reformen, dels att den inte stärkt medborgarnas inflytande över skolan.

Man ska komma ihåg att kommunaliseringen inte var en ensam reform av skolan. Ungefär samtidigt infördes skolpeng och möjligheten att starta friskolor. Lärarutbildningen gjordes om, gymnasieskolans linjer blev program och de tvååriga linjerna försvann. Vidare infördes en ny läroplan och ett nytt betygssystem.

Det är därför svårt att avgöra vilka effekter som är resultat av just kommunaliseringen. Den enda tydliga effekt som jag funnit i min forskning är att reformen bröt den trendmässiga kostnadsutvecklingen inom skolan. Det var också en av avsikterna. Den kostnadsutveckling som rådde under 1980-talet var på sikt ohållbar.

Direkt efter genomförandet kan man också se att en handfull kommuner som före kommunaliseringen hade ett extremt högt kostnadsläge på kort tid kom ner på ett mer normalt – eftersom kommuner då började jämföra sig med varandra.

Med tanke på detta är det naivt att tro att man genom att återförstatliga skolan skulle lösa de problem som Silfverstrand beskriver.

Utifrån de begränsade empiriska underlag som finns vill jag ändå påstå att kommunaliseringen uppnådde ungefär det som man avsåg. Den löste inte alla skolans problem men genom att flytta ansvaret närmare skattebetalarna bröt man en ohållbar ekonomisk utveckling.

Erik Lakomaa
Ekonomie doktor och forskare vid Handelshögskolan