Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Elsa, Isabella

Trafikdårarna måste bort från våra vägar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-06-25

Debattören: Ett pricksystem kan leda till färre döda och skadade

”Av våra grannländer har både Norge och Danmark valt att införa systemet. Det danska så kallade klippekortet har haft en positiv inverkan på trafiksäkerheten”, skriver debattören.

Sommaren är den tid på året då det sker flest trafikolyckor. Många tror att det är på vintern, men då anpassar de flesta sin körning efter underlaget. Midsommartrafiken är definitivt inget undantag vad gäller trafikolyckor, utan snarare en period då väldigt många dör och skadar sig i trafiken. Fler kör med alkohol i kroppen, fler håller inte hastigheten och fler låter bli att använda säkerhetsbälte.

Det handlar om förare som konsekvent bryter mot trafikreglerna och struntar i sin egen och andras säkerhet. Det är inte acceptabelt. Men det finns lösningar. Med ett pricksystem för trafikbrott och utökad polisövervakning går det att komma åt trafikligisterna. 

För att trafikanterna ska följa trafikreglerna måste reglerna vara tydliga. Man måste också förstå vad konsekvenserna av att bryta mot reglerna blir. Majoriteten av trafikanterna känner till att upprepade trafikförseelser kan leda till varning eller indraget körkort. Däremot är det otydligt för många körkortsinnehavare hur systemet tillämpas i praktiken.

Många förare upplever det också som allvarligare att bli av med körkortet än att enbart få böter. Med ett pricksystem blir konsekvenserna av ett brott mot trafikreglerna tydligare. 

Ett pricksystem fungerar som ett sanktions och varningssystem för förare som återkommande bryter mot trafikreglerna. Ett trafikbrott innebär böter och en prick i körkortet. Upprepas brottet eller om man bryter mot andra trafikregler får man en ny prick och ett varningsbrev. Efter tre prickar dras körkortet in. 

Systemet med varningsbrev efter två prickar gör att en förare påminns om att ytterligare ett brott mot trafikreglerna leder till indraget körkort. Det innebär att förare har möjlighet att bättra sig genom att köra säkrare och hålla sig till trafikreglerna. 

En prick i körkort bör ha en bortre tidsgräns. Om en förare som fått en eller två prickar inte ådrar sig fler prickar inom exempelvis en femårsperiod försvinner prickarna. Det bör också vara möjligt att radera prickarna tidigare, genom att exempelvis gå en kurs i trafiksäkerhet.

Pricksystem för körkortsinnehavare finns i olika former i de flesta europeiska länder. Av våra grannländer har både Norge och Danmark valt att införa systemet. Det danska så kallade klippekortet har haft en positiv inverkan på trafiksäkerheten. Ett år efter införandet hade antalet omkomna minskat med 27 procent. Internationella utvärderingar visar att pricksystem minskar antalet dödade i trafiken med 8-12 procent. Det innebär att 30-40 liv skulle kunna räddas på de svenska vägarna varje år. Dessutom skulle antalet svårt skadade minska med över 200 personer. 

Men i Sverige vill infrastrukturminister Åsa Torstensson inte ens diskutera frågan, med hänvisning till att pricksystem strider mot grundlagen. 

För att pricksystemet ska fungera måste upptäcktsrisken vara hög. Det krävs därför fler synliga poliser på vägarna. Men för att övervakningen ska vara effektiv krävs att den är oförutsägbar, svår att undvika och spridd över vägnätet. Det kräver en särskild nationell trafikpoliskår med egna resurser. Med en nationell trafikpoliskår kan trafikövervakningen bli mer systematisk och effektiv.

Särskilda trafikpoliskårer med egna resurser finns på flera håll runt om i världen. Den amerikanska Highway patrol tillhör de mest kända, men särskilda trafikpoliser finns även på närmare håll i både Storbritannien och Tyskland.

Genom att ta lärdom från dessa länder är det möjligt att plocka det bästa från olika trafikpoliskårer och anpassa till svenska förhållanden. I samband med att regeringen­ under året ser över den svenska polisens organisation, måste därför frågan om inrättandet av en självständig trafikpolis upp på dagordningen. 

Erfarenheter från andra länder med pricksystem visar att det går att uppnå bestående trafiksäkerhetseffekter med färre dödade och skadade. Det borde vara skäl nog för infrastrukturministern, som ytterst ansvarig för trafiksäkerheten, att utreda hur ett svenskt pricksystem ska se ut. 

Maria Spetz