Omöjligt för lärare sätta rättvisa betyg
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-04-11
Lärare: Skyll inte på oss – det är betygskriterierna som är otydliga
DEBATT. Aftonbladet publicerade den 7/4 en artikel som visade att tre elever i årskurs 9 lämnade in samma uppsats till två olika lärare men fick tre olika betyg. En elev fick ett B, en fick ett C och en fick ett D. Gymnasieminister Aida Hadzialic är mycket upprörd. Hon säger: ”Jag tycker att det är en katastrof. I Sverige ska vi ha likvärdiga betyg” och föreslår därför bland annat digital rättning.
För alla som inte har brottats med betygskriterierna är det lätt att tänka att lärarna är från vettet. Vi har en lärare som har gett texten ett B och en lärare som har gett ett C till en elev och ett D ”på gränsen till C” till en annan elev. Låt oss därför titta på hur den text ser ut som Skolverket tillsammans med politikerna har skapat eftersom den ligger till grund för svensklärarnas bedömning.
För betyget C krävs bland annat följande (det finns andra aspekter som dessutom träder in beroende på vad det är för typ av text som eleverna har satts att skriva):
”Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.”
Beskrivningen för betyget E är följande:
”Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.”
Ett D i betyg får en elev om beskrivningen för ett C ”till övervägande del” stämmer men eleven på någon punkt har fallit ner mot ett E till exempel när det gäller textens dramaturgiska uppbyggnad.
Kan ni som vet exakt var gränsen går mellan att en text är enkelt uppbyggd och relativt komplext uppbyggd räcka upp en hand.
Kan gymnasieministern som föreslår digital rättning för att lösa problemet visa hur en digital rättning fungerar där en maskin kan känna skillnaden mellan enkel uppbyggnad och relativt komplex uppbyggnad.
Sanningen är ju att det givetvis inte går. Rättvisa betyg är en chimär eftersom det inte går att formulera objektiva kriterier. Man kan sträva efter så stor samstämmighet som möjligt och vi tror att de flesta som hade besökt lärare som sätter betyg på till exempel nationella provtexter hade häpnat över hur extremt hög samstämmigheten är med tanke på hur extremt otydligt Skolverket har formulerat kunskapskraven.
Givetvis är det ett problem att betygsättningen inte är likvärdig och rättvis men det är inte konstigt att lärare gör olika bedömningar. Det har lärare alltid gjort och betygsättningen har aldrig varit rättvis oavsett vilket betygssystem vi har haft.
Det beror inte på att lärare är dåliga yrkesutövare utan på att väldigt mycket av det elever gör i skolan inte går att bedöma objektivt. Detta gäller naturligtvis i hög grad elevers texter.
Betygskriterier kan vara mer eller mindre tydliga. Tyvärr måste man säga om de nuvarande att de hamnar mycket lågt på skalan för tydlighet. De är kort sagt inte mycket att hålla i handen när man ska sätta betyg.
Vi tycker inte att det är katastrof att lärare gör olika bedömningar men vi tycker att det är djupt beklagligt att vi har en gymnasieminister som inte verkar kunna det mest grundläggande om hur betygsättning fungerar och som inte förstår den digitala teknikens begränsningar.
Andreas Magnusson
Eva Gustafsson
Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.