Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Elsa, Isabella

Rädda jobben – lagstifta inte om rätt till heltid

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-06-27 | Publicerad 2011-06-23

Debattörerna: Den enes rätt till heltidsarbete är den andres heltidsarbetslöshet

SKULLE INNEBÄRA MER HELGARBETE Handeln är en av de branscher som skulle drabbas negativt av lag­stagdad rätt till heltid, skriver debattörerna.

Om Socialdemokraterna får makten blir det lagstadgad rätt till heltid. Det har Håkan Juholt utlovat.

En lag som ger alla deltids­arbetande rätt att gå upp till heltid kan låta som en sympatisk ­reform. Men i praktiken är det en riktigt dålig idé.

Redan i dag är det lag på att deltidsanställda ska ha förtur till högre veckoarbetstid eller heltid både om någon skulle sluta ­eller om det behövs flera arbetade timmar på en arbetsplats. Förutsättningen är att det går att ­lösa praktiskt det vill säga att den ­anställde vill och kan jobba när behovet finns och han eller hon har rätt kompetens för jobbet. Det är bra och vettigt. Självklart ska så många som vill kunna ­jobba så mycket som möjligt.
 

Men det som ligger i kraven på lagstadgad rätt till heltid är att gå betydligt längre än att redan deltidsanställda i första hand ska ­erbjudas mer tid om någon ­slutar eller om behovet ökar. Det är att den anställde själv ska bestämma omfattningen av sin arbetstid. Det innebär att ­alla ­arbetsgivare stora som små, oavsett vilka behov de har, ska vara­ skyldiga att ge sina deltids­anställda heltid om de begär det.

När heltidsfrågan granskades av en statlig utredning för några år sedan konstaterades i utredningens ekonomiska expertrapport att en sådan lag skulle öka ­arbetslösheten.

Värst skulle ungdomar och andra som har svårt att komma in på arbetsmarknaden drabbas.

Det stora problemet på den svenska arbetsmarknaden är inte­ att människor som arbetar deltid inte kan gå upp till heltid.

Det stora problemet är att många är helt utan jobb. Det beror på att vi har en arbetsmarknad som är svår att ta sig in på.

En lagstadgad rätt till heltid skulle göra det ännu svårare att komma in. En deltidsanställning är ­ofta första steget för en företagare som vill utöka verksamheten men inte är säker på att det finns efterfrågan som täcker en heltid.

Eftersom steget att anställa på heltid är betydligt större än att anställa på deltid kommer många jobb över huvud ­taget aldrig till stånd om heltids­anställning ska vara normen.

För oss arbetsgivare vore det enkelt om alla arbetade dagtid under vardagar. Men så ser inte efterfrågan ut.

Människor vill läsa morgontidningen till frukosten, åka buss till jobbet på morgonen och hem på eftermiddagen, äta lunch på restaurang mitt på dagen och veckohandla på lördagen. Det är konsumenternas efterfrågan som avgör när det finns arbete att göra.
 

Det går inte att organisera allt arbete i heltidstjänster. Handeln har exempelvis ungefär 60 procent av sin omsättning under veckosluten.

Fler heltidstjänster inom handeln skulle innebära mer helgarbete för dem som jobbar heltid. Samtidigt skulle extrajobb på kvällar och helger försvinna. Inom vård och kollektivtrafik skulle följden kunna bli fler så kallade delade ­turer, det vill säga två arbetspass varje dag.

En lag skulle dessutom minska anställningstryggheten. Företag kan inte ha fler anställda än det finns behov av. En lag som garanterar anställda rätt till heltid kan därför liknas vid fia med knuff. Den enes rätt till heltidsarbete innebär att fler blir heltidsarbetslösa. Det är precis vad svensk ­arbetsmarknad inte behöver.

Anna-Lena Bohm

Anastasia Georgiadou

Patricia Kimondo

Annelie Petersén

Johan Talenti