Vem blir nästa tonårsmördare?
Rasmus Andersson: Utvecklingen i samhället är en konsekvens av kommunernas svek mot missbruksvården
Så har det återigen hänt. En ny familjetragedi. Ett nytt oförståeligt brott.
Tragedin i Hedemora kan knappast lämna någon oberörd. Vad är det för mekanismer som kan få en ung man att hänsynslöst mörda sina föräldrar?
För en gång skull så har media, i detta fall Aftonbladet, gjort en direkt koppling till förövarens narkotikamissbruk och hans gärning.
I mitt arbete som utbildningsansvarig på Hasselakollektivet i Hälsingland har jag träffat på ett flertal ungdomar som utfört eller varit utsatta för liknande handlingar. Jag vet att det är ytterst sällan som dessa dåd sker i nyktert tillstånd.
Jag vet inte om det är sant att den unge mannen i Hedemora var narkotikapåverkad. Jag vet ingenting om hans bakgrund, hans familjeliv, hans sorger och besvikelser eller hans glädjeämnen. Det jag vet är att jag allt oftare läser om dessa vansinnesdåd.
Och jag börjar tröttna på det!
Den våldsamma och tragiska utveckling vi nu ser vågar jag påstå är en konsekvens av den socialpolitik som förts de senaste åren i kommunerna.
Jag har sett att möjligheterna till att hjälpa dessa ungdomar innan det gått alldeles för långt blir sämre och sämre för vart år som går. Okunniga politiker, socialchefer och andra beslutsfattare har under ett flertal år tillåtits experimentera med unga vilsna människors framtid. Under mantrat ”hemmaplanslösningar” så har kommun efter kommun dragit in sina placeringar av ungdomar med missbruksproblem. I en del fall av sparskäl, men i lika många fall av ideologiska. Ska ungdomarna få en ärlig chans måste de lyftas bort från sin hemmiljö för att i lugn och ro komma bort ifrån droger och det grupptryck och de förväntningar som finns i grannskapet. Om man har någon som helst kunskap om beroendelära och hur starkt drogen och missbruket är så kräver man inte att tonåriga missbrukare ska klara av att sluta med sin drog i sin egen hemmiljö, med sina polare runtomkring sej. Denna självklarhet har man negligerat de senaste åren för att med unga människors liv i vågskålen experimentera med deras framtid.
De senaste åren har över 100 hvb-hem (hem för vård och boende av barn och ungdomar) tvingats lägga ner på grund av att kommunerna på lösa forskningsgrunder och antaganden försökt att lösa missbruksproblemen på hemmaplan med olika mer eller mindre misslyckade projekt. Nu står man där med skägget i brevlådan, den organiserade kriminaliteten ökar. De kriminella gängen blir fler och kryper ner i åldrarna.
Det är en stor skam när man hör företrädare för en socialnämnd uttala sej på ett politiskt möte att: ”det går bra i socialnämnden, vi undviker placeringar på behandlingshem så vi håller budgeten”. Att samma synsätt också borgar för att kriminaliteten och missbruket ökar bryr man sej uppenbarligen inte om så länge budgeten håller. Eller förstår man helt enkelt inte?
Förstår man inte sambandet mellan att behandlingshemmen för ungdomar står halvfulla eller har lagts ner medans fängelserna är överfulla?
Förstår man inte kopplingen mellan vissa kriminella nätverk, trafficing, svartsprit och narkotikasmuggling? För allt hänger ihop, och allt strävar efter en och samma sak: största möjliga profit! Jag ställer mig frågan om den nya regeringen vågar eller klarar av att se kopplingen mellan makteliten i den svarta, kriminella sektorn och makteliten i den vita, etablerade sektorn?
Vågar ansvariga ministrar se den kopplingen? De tidigare gjorde det uppenbarligen inte! Vågar den nya regeringen se kopplingen mellan dålig skolpolitik, arbetslöshet och nyfattigdom? Vågar man i så fall göra någonting åt saken? Vågar man arbeta både med förebyggande arbete och behandling eller skall man följa exemplet med hets och försämringar för arbetslösa och sjuka och helt enkelt klämma åt dessa redan trasiga ungdomar ännu mer?
Man skall inte döma någon ohörd, än så länge är det mest spekulationer hur morden i Hedemora gick till, klart är dock att det inte enbart är en personlig tragedi utan också en stor samhällelig tragedi!
Dagens debattör
