Programledare kan visst ha slöja
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2002-11-20
31 präster i Svenska kyrkan protesterar i dag mot Sveriges Television.
De är starkt kritiska till att en ung journalist nekades jobb som programledare för att hon bär slöja – och skulle ha burit slöja i rutan.
Alla människor representerar någonting. Kravet på att vara oberoende ska inte drabba människor på grund av deras religion – det strider mot religionsfriheten.
På SVT:s hemsida (svt.se) finns i dag att läsa rubriken ”För att människor är olika”. Denna rubrik syftar på övergången till digital distribution. Tydligt är att denna rubricering dock inte gäller SVT: s policy för anställande av programledare. I juli 2002 fick en ung kvinna frågan om hon ville bli programledare för tv-programmet Mosaik. Hon tackade ja till detta erbjudande. Det visade sig dock att erbjudandet inte var förankrat hos ledningen som lät meddela att hon var välkommen som programledare om hon tog av sig sin slöja. Då kvinnan är praktiserande muslim var detta inte förenligt med hennes religion varför hon tackade nej till detta ”erbjudande”. Kvinnan erbjöds i stället en tjänst som reporter på Mosaik. SVT:s ledning menar att det är oförenligt med kravet på opartiskhet att som programledare anställa en kvinna med slöja.
På SVT:s hemsida finns en beskrivning av företaget: ”SVT är det svenska public service-TV-företaget. En fri och oberoende, icke statlig, television. Enkelt uttryckt en TV i allmänhetens tjänst.”
Vad innebär det att vara fri och oberoende? I Sverige råder sedan 1951 religionsfrihet.
Det innebär att vi lever i ett land där människor har rätt att utöva en religion och rätt att avstå från att göra det. Det innebär dock inte att man har rätt att kräva av andra att de skall utöva en religion eller avstå från att göra det.
Tyvärr kan vi konstatera att SVT:s ledning menar att kravet på att vara oberoende inte är förenligt med att anställa en kvinna som bär slöja. För många svenskar, menar SVT:s ledning, är slöjan förknippad med negativa bilder av islam. Oavsett om det nu är så eller inte borde SVT som just en fri och oberoende television kunna anställa vem som helst som man finner lämplig som programledare. Det är just detta ord, oavsett, som är intressant i hänseendet fri och oberoende.
En fri och oberoende television kan anställa en programledare oavsett vilka, berättigade eller oberättigade, föreställningar människor har om henne eller honom. Tanken på att det skulle finnas någon form av objektivt programledarskap är absurd.
Vi representerar som människor ständigt någonting. Bland SVT:s programledare och hallåor återfinns människor som representerar olika samhällsklasser, ekonomiska situationer, kön, partitillhörigheter, sexuella identiteter etcetera. Denna lista skulle förmodligen kunna göras lång om det nu var själva representativiteten som var det intressanta. Johanne Hildebrandt hävdade i Aftonbladet i söndags att ”om sjalen är en religiös rättighet så borde det också i konsekvensens namn finnas judiska programledare med davidsstjärna runt halsen”. Hildebrandts argumentation tycks bygga på att om vi tillåter det ena så skall vi också tillåta det andra. I sin argumentation förlorar dock Hildebrandt detta perspektiv: att också de som tror sig inte representera någonting faktiskt gör det.
En vit, heterosexuell, välutbildad man i 40-årsåldern som inte tillhör något trossamfund och som inte är funktionshindrad representerar också någonting. Inte heller han är objektiv.
Däremot överensstämmer hans profil väl med normen i det svenska samhället. Därför är det troligt att vi inte ser vad han representerar. För normen är svår att se igenom. Däremot är det lätt att se det som bryter mot normen.
Kravet på att vara oberoende tycks för SVT alltså vara förenligt med att programledarna och hallåorna tillhör en viss samhällsklass, klär sig i en viss typ av kläder, tillhör ett visst kön etc. Dock
ej med att de utövar en viss religion. Åtminstone inte om det syns. Som om den ekonomiska situationen, klasstillhörigheten, könet, den sexuella identiteten och avsaknaden av religiösa symboler inte på samma sätt skulle innebära en representation. Ett problem med att resonera på det sättet är att man lätt hamnar i ett resonemang som innebär att endast det som avviker från normen utgör ett hot mot objektiviteten. SVT borde dock kunna frigöra sig från detta och anställa människor för att de innehar den typ av erfarenheter och egenskaper man öns-kar. Som en fri och oberoende television – i allmänhetens tjänst.
Tuulikki Koivunen Bylund (och 30 andra präster i Svenska kyrkan)