Det är nog nu – så stoppar vi näthatet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-10-21
Ebba Busch Thor: Ändra på lagstiftningen och inrätta en ny enhet inom polisen
DEBATT. De flesta av oss upplever internets sociala möjligheter som positivt. Vännen på andra sidan jorden är bara ett klick bort, vi kan prata med föräldrarna via Facetime. Avstånden kortas. Men tyvärr är inte internet något positivt för alla. För dem som blir mobbade på skolan eller trakasserade på arbetsplatsen betyder internet att de personliga påhoppen, kränkningarna och hatet aldrig tar paus.
Enligt organisationen Friends nätrapport för 2016 har var tredje tjej och var fjärde kille utsatts för sexuella trakasserier på nätet det senaste året. En tredjedel av de unga har utsatts för nätkränkningar det senaste året, åtta procent av tjejerna och fem procent av killarna har utsatts för mobbning via mobil, dator eller surfplatta under det senaste året.
Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att de allra flesta av de som anmäler att de utsatts för brott på internet bara utsatts för brottet där. Inkluderas sms är de brott som flickor anmält har begåtts på internet exklusivt på internet i 83 procent av fallen.
Det här innebär att hundratusentals är drabbade och att vi kan utgå ifrån att de som inte är drabbade känner någon som drabbats. Vi har därför en hel generation som växer upp i tron att lagar inte gäller i digitala medier, ett sammanhang som är nästan lika viktigt för dem som den fysiska tillvaron.
Det är förödande för dem. Det är förödande för vårt samhälle att en generation håller på att inse att rätt och fel inte gäller på nätet. ”Att jag som ung tjej eller kille inte är skyddad av samhället här”.
Brotten begås inte bara mellan ungdomar. Vuxna nästlar sig in på platser där ungdomar är aktiva för att utnyttja dem, ofta sexuellt. När ett sexuellt övergrepp skett över nätet kan nästa steg vara att förövaren hotar att sprida bilder som tagits vid övergreppet. Därmed hamnar offret i förövarens våld, nya övergrepp sker, fler bilder tas och en ond spiral uppstår.
Scenariot kan också handla om så kallad hämndporr. En tidigare partner sprider bilder eller filmer som tagits under förhållandet i syfte att kränka eller hota sin tidigare partner.
Vid sidan om ungdomar som plågar varandra, sexuellt utnyttjande och hot mot ungdomar har också hat och hot mot journalister, politiker och andra mer eller mindre offentliga personer blivit mer vanligt förekommande. Förutom att detta handlar om brott mot personer förgiftar detta det offentliga samtalet och skapar rädsla att uttrycka åsikter. Yttrandefriheten hotas i förlängningen.
Kanske skriver förövarna saker de aldrig skulle våga säga i verkligheten för man uppfattar sig vara skyddad av internet.
Kristdemokraterna anser att detta behöver ändras. Att förolämpa, kränka, mobba eller hota någon över internet eller sms är lika allvarligt som att göra det i verkligheten. Därför behöver lagstiftningen förändras, dels för att anpassa lagstiftningen så att den träffar brott som begås på nätet, dels för att öka polisens möjligheter att beivra brott som begås där.
Enligt nuvarande lagstiftning krävs i de flesta fall att den drabbade gör hela jobbet själv eftersom ärekränkningsbrott faller under enskilt åtal. Den som utsätts för brott måste identifiera gärningsman, samla bevis och lämna in stämningsansökan.
Kristdemokraterna anser att denna typ av brott måste falla under allmänt åtal så att åklagare kan driva fallen.
Därutöver behöver polisen skapa en särskild enhet som jobbar riktat mot näthat, mobbning på nätet och nättrakasserier.
Kristdemokraterna föreslår att en särskild enhet inom polisen inrättas för beivrande av integritets- och ärekräkningsbrott.
Med den nya lagstiftning som föreslås ovan är det viktigt att också avsätta resurser inom polisen som har i uppgift att särskilt spana på nätet och utreda integritetsbrott på nätet.
Slutligen anser Kristdemokraterna att den av alliansregeringen tillsatta utredningen Integritet och straffskydd:s förslag ska genomföras omgående. Det handlar om att:
Kriminalisera spridning av integritetskänsliga bilder och uppgifter
Skärpa reglerna om olaga hot
Förtydliga förtalsbrottet och när det är grovt (när bilder sprids så att många kan se)
Utvidga straffansvaret för den som tillhandahåller en tjänst för att skicka och dela bilder och meddelanden
Utvidga rätten till brottsskadeersättning.
Regeringen jobbar alldeles för saktfärdigt med dessa förslag. Tusentals ungdomar och i synnerhet flickor, kvinnor, journalister och offentliga personer utsätts just nu ständigt för kränkningar och hot på nätet som hade varit helt oacceptabla i andra sammanhang.
För deras skull och för vårt samhälles skull måste vi omedelbart göra vad vi kan för att bekämpa detta.
Ebba Busch Thor, partiledare (KD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.