Låt kulturen få del av vinsten
Försäljningen av statliga bolag förbereds just nu. Det gäller astronomiska belopp, det talas i första omgången om 150 eller 200 miljarder.
Är det förnuftigt att då helt strunta i svåra kroniska sjukdomar i statens budget?
Den svenska kulturen lever sedan länge i permanent ekonomisk kris. En liten del av de belopp som resulterar ur försäljningen av statliga bolag skulle åstadkomma under i kulturens ekonomi.
För att undvika att nya investeringar fastnar i krånglig byråkrati bör dessa summor placeras enligt helt nya modeller, liknande de stiftelser som skapades när löntagarfonderna lades ner men utan det tvång som gjorde att till exempel ”Framtidens kultur” blev kortlivat.
Avkastningen från fonderade medel bör gå till kulturen, kapitalet bör vårdas så att långvariga investeringar blir möjliga.
Först när en mångfald av modeller för finansiering helt oberoende av politiken grundläggs kan man tala om riktig frihet för det skapande arbetet i landet.
Nya fristående fonder kan ge långvariga konstnärliga löner och stöd för ny teknik, lokalhyror och så vidare. De kan också ge upphov till agenturer för marknadsföring och försäljning av kulturella tjänster.
Den permanenta ekonomiska kris som den svenska kulturen tvingas leva i är förnedrande för detta land. Det finns inget ideologiskt eller ekonomiskt kriterium som på något sätt ursäktar detta missförhållande – det är resultat av systematisk diskriminering.
Den nya regeringen har nu en praktisk möjlighet att rätta till denna skriande orättvisa.