Stoppa Turkiet – vår pressfrihet är hotad
Debattörerna: 170 medier har stängts ner – Sverige måste ställa hårdare krav på Erdogan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2017-02-13 | Publicerad 2016-11-23
DEBATT. Fyra månader har gått sedan kuppförsöket i Turkiet.
Medier stängs ned, journalister fängslas. Press- och yttrandefrihet är satt på undantag.
Utvecklingen i Turkiet måste stoppas.
President Erdogan slog till direkt efter kuppförsöket den 15 juli. Radiostationer och tv-kanaler stängdes. Dagstidningar, tidskrifter och bokförlag tystades. Journalister frihetsberövades.
I dag har 170 medier stängts ned. 144 journalister sitter fängslade. Turkiet är i dag världens i särklass största fängelse för journalister och rankas på plats 151 av 180 länder i Reportrar utan gränsers Pressfrihetsindex.
Bara de senaste veckorna har tidningen Cumhuriyets chefredaktör, Murat Sabuncu, gripits tillsammans med flera andra av tidningens medarbetare. De anklagas för samröre med terrorister. Dagarna före razzian mot Cumhuriyet förbjöds 15 tidningar och nyhetsbyråer i den kurdiska regionen.
Reportrar utan Gränsers representant i Turkiet, Erol Önderoglu, har ställts inför rätta anklagad för terrorbrott och den franske reportern Olivier Bertrand har utvisats från Turkiet. Bertrand var där på uppdrag av nyhetssajten Les Jours och arbetade med artiklar om Turkiet efter kuppen när han greps nära den syriska gränsen.
Och tidigare i år stängdes hundratals journalister av från sina jobb på det turkiska public servicebolaget TRT.
Utvecklingen i Turkiet måste stoppas.
Utgivarna har, liksom flera andra medieföretag och -organisationer, skrivit till utrikesminister Margot Wallström med frågan om ett speciellt FN-sändebud för journalisters säkerhet.
I samband med Sveriges Radios yttrandefrihetsseminarium Europa och det fria ordet i oktober tydliggjorde också Margot Wallström att hon har för avsikt att ta upp frågan i FN när Sverige är ordförandeland i Säkerhetsrådet nästa år.
Vi välkomnar detta – men det behövs mer.
Sverige kan ställa större krav på Turkiet. Till exempel i UD:s Resultatstrategi för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet.
I denna strategi finns friare och mer oberoende media med som ett prioriterat område vad gäller såväl Östeuropa som Västra Balkan. Dock inte – ofattbart nog – Turkiet. Det är märkligt med tanke på hur det såg ut i Turkiet redan när strategin formulerades 2014. I dag är det förstås helt obegripligt.
Reformsamarbetet är kopplat till pengar. Strategin gäller under perioden 2014-2020 och handlar om totalt 610 miljoner kronor. På fredag är det deadline för ansökningar om stöd för olika projekt som gynnar den svenska regeringens prioriterade resultatområden för reformer i Turkiet. Där måste man förstås inkludera situationen för medier och journalister.
Med tanke på den accelererande utvecklingen i Turkiet anser vi att det är nödvändigt att den svenska regeringens strategi skrivs om – för att inkludera friare och mer oberoende media som ett prioriterat resultatområde även i Turkiet.
I Sverige fyller världens äldsta tryckfrihetsförordning 250 år i år. I kväll delas Stora Journalistpriset ut. Sverige har en stolt tradition av fri och oberoende journalistik.
Vi vill att Sverige och EU verkar för samma tradition. Därför måste vi ställa hårdare krav på Turkiet och på så vis ge stöd för journalister, medier och medborgare.
Utgivarnas styrelse:
Casten Almqvist
Cilla Benkö
Per-Anders Broberg
Unn Edberg
Raoul Grünthal
Anna Gullberg
Jeanette Gustafsdotter
Viveka Hansson
Jan Helin
Thomas Mattsson
Hanna Stjärne
Christel Tholse Willers
Sofia Wadensjö Karén
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.