Hela Europa måste hjälpa krigens offer

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2014-08-27

Folkpartiet: Flyktingarna till EU måste fördelas mer solidariskt

Erik Ullenhag, Birgitta Ohlsson, Jan Björklund och Cecilia Malmström, samtliga (FP).

Vi hade svårt att tro att övergreppen och civilbefolkningens lidande i Syrien skulle kunna överträffas. Sedan utropade Islamiska staten sitt kalifat och har genom medeltida grymhet spridit en sällan skådad skräck bland människor i norra Irak.

Precis som statsministern beskrev i sitt sommartal kommer detta att leda till utmaningar för Europa. Flera miljoner människor är nu på flykt undan helvetet i Syrien och Irak, och vissa lyckas, ofta med livet som insats, ta sig till EU:s gräns. Att i det läget stänga dörren är inget alternativ. Vi européer är skyldiga att visa solidaritet med vuxna som fått se sina barn begravas levande och barn vars föräldrar avrättats. Vi i Sverige kommer att behöva öppna våra hjärtan för att bokstavligen rädda livet på tiotusentals människor som nu flyr till vårt land. Det är en insats vi liberaler är mycket stolta över.

Men ska Europa hantera den största flyktingkrisen på årtionden krävs ett stort mått av solidaritet – även mellan EU-länderna. Det är hög tid att samtliga EU-länder och våra nordiska grannar tar ett betydligt större ansvar för de människor som nu tar sig till Europa. Det handlar inte om att avlasta Sverige, utan att gemensamt se till att fler människor som flyr krigets fasor får möjlighet till en fristad i Europa.

Vi ser två vägar att stärka solidariteten inom EU. För det första bör alla medlemsländer delta i UNHCR:s vidarebosättningsprogram och öka sina flyktingkvoter. Det är ett enkelt och effektivt sätt att visa solidaritet i handling. I dag tar 15 EU-länder inte emot några kvotflyktingar alls.

För det andra bör EU-länderna höja ambitionerna på asylområdet. Sedan ett drygt år har EU ett gemensamt asylsystem som ska garantera asylsökandes rättigheter och med tydliga regler om vem som ska anses som flykting.  Arbetet har pågått i nästan 15 år och alla EU-länder är skyldiga att genomföra regelverket.

Trots det är antalet asylsökande fortfarande mycket ojämnt fördelat i EU. Sex av de 28 EU-länderna tar emot nästan 80 procent av de flyktingar som kommer till EU. Sverige tar emot flest asylsökande per capita, och det land som kommer näst tar emot mindre än hälften så många. Tolv EU-länder tar emot mindre än en tjugondel av vad Sverige tar emot per capita.

Denna skillnad i ansvarstagande är inte acceptabel. Syftet med den gemensamma asylpolitiken är att fler ska kunna erbjudas skydd. Alla asylsökande måste garanteras en rättssäker process, och flyktingmottagningen ska ske under humana och värdiga former. Ett antal EU-länder visar i dag på oacceptabla brister på dessa områden. 

Kortsiktigt uppstår kostnader i samband med mottagandet i form av boende, etableringsinsatser och språkundervisning. Vi ska nu ta det ansvar som krävs för att se till att de människor som nu kommer får lära sig svenska och ges verktyg att komma i arbete. Migrationsverket har, med anledning av läget i Mellanöstern, höjt sina prognoser flera gånger och vi är nu uppe lika höga nivåer som under kriget i forna Jugoslavien. Det uppstår kostnader de närmaste åren, men på längre sikt vinner dock ett land som Sverige på öppenheten. Erfarenheten från att ta emot flyktingar från krigets Balkan visar att de som då flydde i dag bidrar till tillväxt och välfärd i Sverige.

För att möta denna utmaning måste Europas länder visa solidaritet, så att fler kan få hjälp ur sin desperata situation. Europasamarbetet skapades som ett resultat av de två världskrigens fasor. Vi har ett gemensamt att ge människor som i dag flyr undan mördande och terror en fristad.

Jan Björklund

Cecilia Malmström

Birgitta Ohlsson

Erik Ullenhag

Följ ämnen i artikeln