"Städa Sverige – med böter"
Två riksdagsmän: Nedskräparna kostar samhället halv miljard om året
Svenska folket har tröttnat på nedskräpning på allmänna platser och i naturen.
Trots ett utbrett missnöje saknas fortfarande de politiska initiativen för att minska nedskräpningen. I en ny Sifo-undersökning som vi tagit del av beläggs också missnöjet i siffror. Nästan sex av tio anser att nedskräpningen ökat de senaste tio åren.
I undersökningen, som beställts av Förpacknings- och tidningsinsamlingen, framgår också att de flesta menar att det beror på en förändrad attityd och enkel bekvämlighet. Bara var tionde svarande anser att det beror på för få papperskorgar. De största nedskräparna är män mellan 15 och 29 år.
Nedskräpning innebär inte bara en fulare omgivning. Det innebär också stora kostnader för samhället för att rensa upp efter nedskräpning. Enligt Håll Sverige rent uppgår kommunernas kostnader till minst 377 miljoner kronor varje år. Till detta kommer alla kostnader för städning på allmän plats som privata markägare och företag tvingas stå för, som bortstädning av olovligt dumpade grovsopor vid återvinningsstationer. Sammantaget uppgår städkostnaderna till minst en halv miljard kronor.
Nedskräpning, från fimpar på perrongen till cyklar i åar och sjöar, är vårt i särklass vanligaste miljöbrott. Stiftelsen Håll Sverige rent gör bedömningen att det sker mellan 100 och 150 miljoner fall av nedskräpning varje år.
År 2005 fick endast 141 personer någon som helst påföljd för detta, 101 stycken strafförelägganden och 40 personer åtalades. Det innebär att risken att åka fast för nedskräpning är en på miljonen. Det är uppenbart att samhället ser mellan fingrarna på denna form av miljöbrott.
Andra debattörer har försökt att lägga ansvaret för nedskräpningen på det företag som tillverkar förpackningen. Men svepande anklagelser hindrar inte nedskräpningen. Det är, först som sist, en fråga om personligt ansvar.
arna frågar efter kraftfullare insatser för renare miljö
I andra länder har man tagit problemet på allvar. I Storbritannien utfärdades 2005 cirka 33 000 böter för nedskräpning. I relation till storleken motsvarar det 5 000 fällningar för nedskräpning i Sverige.
Andra insatser, som ökad information, har bara begränsad effekt om vi inte samtidigt tillämpar den lagstiftning som redan i dag förbjuder nedskräpning. I dag skickas dubbla signaler – å ena sidan är det förbjudet att skräpa ned, men å andra sidan är det inte så allvarligt, för du riskerar inget straff om du bryter mot lagen.
Lagstiftningen och en skärpt tillämpning har ett starkt stöd bland allmänheten. I Sifo-undersökningen svarade 68 procent att de tyckte att fler borde bötfällas. Mindre än var fjärde tillfrågad, 23 procent, svarade nej på frågan. Nästan varannan person tror att nedskräpningen minskar om böterna ökar kraftigt.
Medborgarna frågar efter kraftfullare insatser för en renare miljö. Det är en uppfattning som delades av alla partier i riksdagen inför valet 2006. Flertalet partier var beredda att avsätta mer pengar till informationsinsatser.
Medvetna insatser mot nedskräpning ger resultat. Håll Sverige rents kampanj mot nedskräpning på 1970-talet fick effekter under mer än 20 år. Men effekterna har uppenbarligen klingat av och många av dem som skräpar ned var inte ens födda på 70-talet. Det är därför hög tid att återigen ta sig an uppgiften att göra något åt nedskräpningen på bred front.
För att påverka människors attityder behövs både ökad information och att de regler vi enats om i samhället också upprätthålls. Vi uppmanar därför vår regering och miljöminister Andreas Carlgren att ta initiativ till en handlingsplan för minskad nedskräpning. I den planen bör både resurser till information och en konsekvent rättsskipning vara självklara delar
