Lägg på ett kol – byt dina lampor
Annette Brodin Rampe och Peter Chudi: Få svenskar känner till klimatnyttan med sparad el
Klimatpåverkande kolkraftverk står för en stor andel av elproduktionen i Europa, det vet de flesta. Men bara en av tre svenskar känner till att förändrad elanvändning i Sverige påverkar produktionen i dessa kolkraftverk. Det visar en Sifoundersökning som genomförts på uppdrag av energibolaget Eon.
Elsystemen i de nordeuropeiska länderna är så sammanlänkade att varje minskning av elanvändningen eller ökning av elproduktionen i Sverige leder till att utländska kolkraftverk producerar mindre. Detta beror på att el från kolkraftverk ”ligger på marginalen” i elsystemet. Energimyndigheten bedömer att denna situation kommer att bestå åtminstone fram till år 2012.
Det betyder att man bidrar till minskad klimatpåverkan när man effektiviserar elanvändningen i Sverige. Reduktionen är nästan ett kilo koldioxidutsläpp per sparad kilowattimme, vilket blir ett halvt ton koldioxid per år om man byter ut tio glödlampor mot lågenergilampor. Men bara 30 procent av hushållen känner till detta förhållande!
Detta framgick när Eon lät Sifo ställa följande fråga till 1 000 slumpvis utvalda personer: ”Om du skulle minska din årliga förbrukning av elektricitet, så skulle det påverka kraftföretagens produktion av el. Men vilken produktion skulle påverkas mest? Tror du att kraftföretagen i första hand skulle minska produktionen i ...”, varefter ett antal valmöjligheter gavs.
Onödiga missförstånd gör att resonemanget om marginalel ibland väcker heta känslor. En del frågar sig: ”Hur ska man kunna avgöra vem det är som använder just den el som produceras på marginalen?” Frågan är felaktigt ställd. Poängen är att insikten om marginal elproduktion ger oss ett verktyg för att värdera konsekvenserna av en ändrad elanvändning.
Har man som elköpare valt en ursprungsdeklarerad elleverans, exempelvis från vattenkraft eller vindkraft, så innebär det en värdefull signal till marknaden om vad kunderna efterfrågar, vilket på lång sikt kommer att påverka utbyggnaden. Men den kortsiktiga konsekvensen av ökad eller minskad användning av el – ursprungsdeklarerad eller inte – är ökad eller minskad produktion i kolkraftverk.
95 procent av elproduktionen i Sverige är koldioxidfri och våra kraftverk kommer att producera för fullt i många år framöver, det vet vi. När vi inte använder all den el vi kan producera själva så exporterar vi den till grannländerna eller sparar vatten i magasinen för senare tillfällen. Den elproduktion som på årsbasis anpassar sig efter vår efterfrågan på el är alltså kolkraft, som har högre rörlig produktionskostnad än både vatten- och kärnkraft.
I energidebatten framhålls ofta nyttan med att bygga ut elproduktionen i Sverige, för att minska importbehovet av ”smutsig kolkraft”. Detta är helt sant. Men eftersom elsystemet blir alltmer europeiskt och sammanbundet så spelar det ingen roll om vi exporterar eller importerar – klimatnyttan med utsläppsminskande elproduktion i Sverige är lika stor oavsett om vi nettoexporterar eller nettoimporterar el. En minskad elanvändning är således lika klimatnyttig mitt i smällkalla vintern som under den varmaste sommardag.
Ibland argumenterar någon för att klimatnyttan med att spara el är en chimär, eftersom koldioxidutsläppen från kolkraftverk ingår i utsläppshandeln och därmed måste kompenseras av minskade utsläpp i någon annan verksamhet. Då bortser man från att ambitionsnivån i utsläppshandeln är en politisk fråga som kan påverkas. Ju mindre utsläpp från kolkraftverk i Europa, desto större blir utrymmet för att reducera den samlade tilldelningen av utsläppsrätter.
Vi har med andra ord all anledning att effektivisera elanvändningen i Sverige och därigenom minska utsläppen av koldioxid från kolkraftverk i våra grannländer!
