Misshandel gör barn till våldsmän
Jerzy Sarnecki och Lawrence W Sherman ger pris till brottsforskare i dag
Det går att i viss mån förutse vilka som kommer att göra en brottslig karriär.
Barn som misshandlas och dessutom har en låg nivå av ett vist enzym löper större risk att bli våldsamma och få ett antisocialt beteende.
Det är två exempel på den forskning som professorerna Alfred Blumstein från Carnegie-Mellon University i Pittsburgh i USA och Terrie E. Moffit från University of London i Storbritannien utfört. Nu belönas de två med 2007 års Stockholm Prize in Criminology.
Priset, 1 miljon kronor, delas ut den 5 juni nästa år i samband med The Stockholm Criminology Symposium. Priset belönar framstående prestationer inom kriminologisk forskning eller praktisk tillämpning av forskningsresultat som syftar till att minska brottsligheten och befrämja mänskliga rättigheter. Pristagarna utses av en internationell jury bestående av elva forskare och praktiker från fem kontinenter.
Professor Blumstein har bedrivit longitudinell forskning (samma individer studeras under lång tid) på en stor grupp brottsbelastade personer i USA och Professor Moffitt har bedrivit sådan forskning på en grupp på cirka 1 000 män och kvinnor, både med och utan brottslig belastning, i Nya Zeeland.
Blumstein har visat att karaktären på den brottsliga karriären i viss mån kan förutses. När dessa forskningsresultat använts praktiskt i samband med påföljdsbestämning för våldsbrottslingar, bland annat i staten Virginia, blev antalet fångar lägre samtidigt som återfallen i brott minskade.
Blumstein har pekat på de problem som uppkommer om brottspåföljder inte är en konsekvens av de brott en individ har begått utan av vilka brott han förväntas begå i framtiden. Även om man någorlunda säkert kan förutse återfall på gruppnivå är det desto mer osäkert på individnivå.
Blumstein har även gjort väsentliga insatser inom flera andra delar av kriminologin: utveckling av statistiska modeller för att studera rättsystemet, studier av ökningen av fångpopulationer i USA, samhälleliga effekter av ”war on drugs” och studier av överrepresentationen av afroamerikaner och andra etniska minoriteter bland dem som dömts för brott.
På senare tid har Blumstein och hans medarbetare studerat den stora minskningen av våldsbrottslighet i USA under 1990-talet (dödligt våld har till exempel minskat med 40 procent).
De konstaterar att ungefär 25 procent av denna nedgång kan tillskrivas den dramatiska ökningen av antalet människor i fängelse (en femdubbling på 30 år). Huvuddelen av nedgången förklaras dock av faktorer som ligger utanför kriminalpolitiken tex. en minskad efterfrågan på crack och en god samhällsekonomi.
Professor Moffitts arbete förenar samhällsvetenskapliga och metoder med teorier och metoder som används inom psykologisk och medicinsk forskning. Detta ger henne och hennes medarbetare möjligheter att studera vilka effekter på brottsligt och icke brottsligt beteende samspelet mellan arv och miljö har.
Ett exempel på ett sådant samspel är när forskarna fann två riskfaktorer för våldsamt och antisocialt beteende: en social faktor (utsatthet för barnmisshandel) och en genetisk (låg nivå av enzymet Monoamine Oxidas typ A). Båda dessa riskfaktorer gav var för sig en liten riskökning för våldsamt och antisocialt beteende senare i livet.
Bland de pojkar som både hade låg MAOA och blev misshandlade av sina föräldrar var risken att vid 26 års ålder ha utvecklat ett våldsamt och/eller annat antisocialt beteende sju gånger större än för hela gruppen.
Moffitts har upptäckt ett stort antal faktorer som redan tidigt i livet indikerar förhöjda risker för ett framtida liv i kriminalitet, missbruk och social misär. Hon har också utvecklat metoder att skilja mellan individer, som trots en viss brottslighet i tonåren, inte löper någon större risk för en negativ utveckling från individer som riskerar att utveckla ett omfattande brottsligt beteende.
Den senare typen av brottskarriärer visade sig bl.a. vara relaterad till vissa typer av kognitionsproblem och ADHD men även till en dåligt fungerande uppfostran, föräldrars sociala problem och brottsbelastade kamrater.
Kriminologernas påverkan på kriminalpolitiken har hitintills varit begränsad och ofta yttrat sig som en kritik av politikens och myndigheternas sätt att hantera brottsproblematiken. Men kriminologisk forskning utvecklas och kunskapsbasen utvidgas. Att göra dessa forskningsresultat kända och tillämpade är en viktig målsättning för the Stockholm Prize in Criminology.
De första pristagarna (för 2006) var professor John Braithwaite från Australian National University och Friedrich Lösel från Cambridge University. De belönades för sin forskning om hur man förebygger återfall i brott.
