IRAK – korståg för Bush
Christer Hedin: Irakkriget har många likheter med de katastrofala korstågen
Ordet korståg har dålig klang. Korstågen är det mest stötande exemplet på att den kristna kärlekens symbol utnyttjas för våld och världslig vinning. Därför har det i propagandan mot Bush varit tacksamt att anklaga honom för att fortsätta i korstågens spår. Det har varit enkelt eftersom han själv använde ordet korståg i uppmaningen till kamp mot terrorismen efter den 11 september. Men är det samma mönster och motiv i korstågen som i Irakkriget?
Det gamla Östrom, som omfattade länder på Balkan och i Mindre Asien, hotades under 1000-talet av en turkisk stam, seldjukerna, som redan hade erövrat stora delar av riket. Den kristna kyrkan var delad. Västra delen behärskades av påven, Gregorius VII, den östra av kejsaren i Konstantinopel. Påvens anspråk på att vara hela kyrkans herre skapade spänningar och motstånd i Öst.
År 1054 bannlyste påven alla i öst och Konstantinopels patriark alla i väst. Splittringen var definitiv. År 1074 vände sig kejsaren till påven för att få hjälp. Det var en stor förödmjukelse. Gregorius ville ingripa för att få makt över Östkyrkan och bli hela kyrkans herre. Planerna gick dock om intet.
Den nya påven Urban II tog upp korstågstanken på nytt. Seldjukernas främsta ledare hade dött 1092. Deras rike var försvagat. Påven såg sin chans. Han skulle rädda östkristna från det muslimska hotet. Då skulle hans betydelse som hela kyrkans ledare vara säkrad. De ekonomiska motiven var lika viktiga. Handelsförbindelser med Asien kunde ge stora rikedomar. Men de religiösa motiven måste framhävas för att påven skulle kunna framträda som de kristnas räddare.
Det första korståget anlände år 1099 till Jerusalem. Staden intogs och invånarna dödades. De blodbestänkta erövrarna samlades i den heliga gravens kyrka och tackade Gud för segern. Ärkebiskopen blev påvens ombud. Andra korståget misslyckades helt. Genom tredje korståget erövrades Cypern från en kristen härskare.
Det fjärde är den största katastrofen. Det slutade år 1204 med att Östroms huvudstad Konstantinopel plundrades av korsfarare. Västkyrkans företrädare hade med våld lagt under sig Östrom och dragit på sig ett hat som ännu lever i den östra delen av kyrkan. Det hjälper inte mycket att nutida påvar gör allt för att skapa bättre relationer.
Liknar detta Irakkriget? Ja, delvis. Uppdelningen av världen i Öst och Väst är upphävd. Det finns inte heller någon front mellan Väst och den muslimska världen. Däremot kan man se en konflikt mellan demokrati och diktatur. Det är inte religionen som avgör på vilken sida man befinner sig. För inte så länge sedan var de kristna ledarna i Latinamerika hatade förtryckare.
Har demokratierna en moralisk skyldighet att rädda de förtryckta i världen? Det skulle motivera krig mot en diktatur. Man brukar kalla tron på friheten i Förenta staterna för en ”civil religion”. Amerikas president har velat bli hela världens ledare som ”påve” i den religionen.
Angrep USA Irak för att sprida frihetens evangelium, ”Guds gåva till Amerika”? Där finns i så fall en likhet: Påven talade också om att befria heliga platser från onda härskare. Men skillnaden är uppenbar: Kristna områden som erövrades av seldjuker på medeltiden hade betydligt större frihet än invånarna i Irak.
Slutligen kan man jämföra resultaten. Var det några som fick det bättre genom korstågen? Enskilda korsfarare blev rika men lidandet var omätligt för både kristna, judar och muslimer. Fler har förmodligen trots allt upplevt en befrielse genom Saddams fall.
Det olustiga i båda fallen är att maktlystnad och ekonomiska intressen lyser igenom. Fjärde korståget avslöjade många korsfarares verkliga motiv. Slutet på dramatiken i Irak har vi inte sett. Måtte alla inblandade ta varning av det fjärde korståget som skapade ett 800-årigt hat mellan anhängare av samma religion.
Dagens debattör
