Firandet inte för alla
I dag är det midsommarafton. Blodpudding och kebab byts mot sill och Janssons frestelse. Många är vi som kommer att fira att sommaren äntligen är här efter den långa vintern. Midsommarafton är vår andra nationaldag.
Dessvärre är det många av svenskarna som, trots att de deltar i dansen runt midsommarstången, inte kommer att känna sig fullt delaktiga i firandet av Sverige och det svenska.
Den bistra verkligheten är att många svenskar som har anknytning till andra länder ofta möter attityder som om de vore gäster.
Vi behöver förstå med hela vårt hjärta att Sverige är sig inte likt. Svenskar är sig inte lika. Dagens välfärd är mer utbyggd, kvinnors ställning förbättrad, vi är ett land präglat av mångfald av livsstilar och de tekniska landvinningarna har utvecklat Sverige.
Men samtidigt är det problematiskt att det främst finns tre förhållningssätt till det nutida mångfalds-Sverige. Antingen tycker man att det är hotfullt. Eller också är det synd om invandrarna. Eller så omhuldas det som uppfattas som annorlunda som något exotiskt. Dessa synsätt delar vårt land i ett ”vi och dom”.
Det socialdemokratiska partiet blev förvaltare av folkhemsbygget – utan att orka se att ett flertal av svenskarna aldrig släpptes in i stugvärmen. Dessvärre verkar inte heller den nuvarande regeringen se detta problem. Tvärtom för den moderatstyrda alliansen en politik och använder en retorik som ökar motsättningarna i samhället.
Fortsätter vi att utestänga en stor del av befolkningen från den nationella gemenskapen kommer vi aldrig att kunna skapa ett hållbart samhälle.
Vi måste öka ansträngningarna för att värna sammanhållningen i samhället. Det handlar både om att minska klassklyftorna och att bekämpa den diskriminering som riktas mot människor med annan livsstil, annan hud- och hårfärg. Svenskheten sitter inte sitter i hudfärg, hårfärg eller religion.
På kort sikt drabbar avsaknaden av ett hållbart samhälle de individer som är socioekonomiskt resurssvaga – oavsett om de är födda i eller utanför Sverige. På längre sikt kommer det att drabba många fler, även de etablerade och välbärgade oavsett födelseland och hud- och hårfärg. Alla är förlorare i ett samhälle som präglas av utanförskap och segregation.