"Ge inte upp! Du KAN rädda vår jord"
Jakob Simonsen: FN:s general-sekreterare uppmanar världens befolkning att ta sitt ansvar
Stort grattis till dig som läser de här raderna!
Du tillhör nämligen den femtedel av världens befolkning som förfogar över fyra femtedelar av jordens resurser. Det faktum att du över huvud taget kan läsa gör dig privilegierad.
Men det räcker inte med att kunna läsa eller ha snudd på obegränsade möjligheter.
En färsk undersökning gjord av FN i Norden visar att svenskar har mindre kunskap om utvecklingen i världen än invånarna i Vietnam – ett land som genomlevt årtionden av krig och där medelinkomsten per person och år ligger under 20 000 kronor.
Till skillnad från svenskarna vet många vietnameser att de flesta barn i världen faktiskt börjar skolan, att 80 procent av de vuxna i utvecklingsländerna kan läsa och skriva samt att medellivslängden i den fattiga delen av världen är över 65 år.
Vietnameserna tror dessutom att det är möjligt att halvera världens fattigdom till år 2015.
Det tror de helt rätt i! Världen blir långsamt bättre: färre barn dör av mässlingen och tbc, fattigdomen minskar och kvinnors politiska makt ökar.
Men utvecklingen är ojämnt fördelad och på många platser har det till och med blivit sämre.
Framstegen verkar
dock ha gått svensken i gemen förbi. En femtedel av svenskarna tror exempelvis att medellivslängden i utvecklingsländerna är under 30 år medan två tredjedelar tror att andelen barn som börjar skolan i den fattiga delen av världen är under 30 procent. Så illa har det inte varit på decennier?
Men varför
är det då viktigt att ha en riktig uppfattning om världen?
Jo, för att med en alltför negativ bild riskerar vi att ge upp. Vi måste våga tro på förändring, men framför allt måste vi bygga våra förhoppningar på kunskap och fakta.
För om vi inte tror att biståndet gör skillnad – varför ska vi då fortsätta lägga pengar på det? Mot denna bakgrund är det oerhört viktigt att visa att utvecklingen faktiskt går framåt och att vi – trots att mycket återstår att göra – är på rätt väg. Å andra sidan kanske det inte är så konstigt att vi ser på världen med dystra ögon.
På senare tid
har eländesskildringar, misslyckade biståndssatsningar och korrupta regimer fått långt mer medieutrymme än framstegen. Även om det är viktigt att framhålla och lära av dessa misstag får vi inte glömma bort förbättringarna. Den trägna kampen mot fattigdom och globala orättvisor måste fortsätta.
Det har världens ledare redan lovat. I dagarna har halva tiden gått sedan FN:s medlemsstater enades om åtta utvecklingsmål som ska vara uppfyllda senast 2015. Målen handlar om att fler människor ska kunna göra det som är självklart för oss: låta sina barn gå i skolan, ha tillgång till rent vatten och en toalett att gå på.
Målen gäller lika mycket för alla – fattiga som rika.
De fattigare länderna måste bli bättre på att tillgodose sina medborgares mest basala behov, vilket i sin tur förutsätter fungerande system, demokratisk delaktighet och en aktiv kamp mot korruption.
De rikare länderna måste i sin tur göra denna utveckling möjlig, exempelvis genom att förbättra handelsvillkoren, öka biståndet och se till att göra modern teknik och forskning tillgänglig också för den fattiga delen av mänskligheten.
Ingen ska behöva dö i sjukdomar som kan botas på grund av att de inte har råd att betala sin medicin.
I dag uppmanar
FN:s generalsekretare Ban Ki-moon, genom rapporten The Millennium Development Goals Report 2007, världens länder att ta sitt ansvar på allvar.
Många löften har getts, långt ifrån alla har hållits. Sverige är på många sätt ett föregångsland men vi kan bli ännu bättre.
Exempelvis kan näringslivet dela med sig av sina kunskaper och samtidigt upptäcka att det också finns mycket att lära. Även politiker, organisationer och allmänhet kan bidra mer. Bara det att bekämpa fördomar och okunskap är ett stort steg framåt.
Att kunna läsa och ha tillgång till nästan alla världens resurser förpliktigar!
Dagens debattör
Svenskar tror
Vietnameser vet
