Hur tänkte ni på TV4?
Tv-legendaren Åke Wilhelmsson: Vi hade aldrig släppt fram sd i tv på min tid
TV4-debatten mellan Mona Sahlin och sd:s Jimmie Åkesson kan närmast jämföras med när Mogens Glistrup slog igenom i Danmark. Och sen dess har dansk politik aldrig hämtat sig.
Så vad tänker programledarna på när de släpper fram Åkesson undrar före detta ”Kvällsöppet”-programledaren Åke Wilhelmsson.
”Kvällsöppet” hette ett tv-program, som kördes i över tio år i SVT2. Själv medverkade jag som programledare och producent i det flertal program i serien som sändes direkt från Stockholm. Det har gått några årtionden sen dess och tv-tänkandet har förändrats. Och bra är kanske det.
Men jag skulle aldrig i min vildaste fantasi ens ha kunnat drömma om att ge ett så invandrarfientligt parti som Sverigedemokraterna ett sånt utrymme som Kvällsöppet bjöd på i sin come back i fredags kväll. TV4 hade stulit programnamnet och det går väl för sig, men sd stal ett oberättigat utrymme.
Det nya ”Kvällsöppet” är planerat som det gamla. Direktsändning och debatt i ämnen som ligger i tiden. En bra idé som vi själva en gång stal från BBC:s programserie ”Late night line up”.
Det vore förmätet av mig att kritisera programledarinsatsen. Men rakt ut sagt: på vår tid planerade vi upplägget så att inga olyckor skulle kunna ske. Munhuggning skulle undvikas.
Styrningen av diskussionen var på den tiden programledarens sak, inte deltagarnas. I det här fallet alltså Lennart Ekdals.
I det nya ”Kvällsöppet” har man för säkerhets skull skaffat sig en egen recensent, Aftonbladets krönikör Johan Hakelius, som hoppar in mellan varven och talar om vad han tycker om debatten, vem som klarat sig bäst osv. Väl skött kan också den idén fungera.
Men, ursäkta Johan Hakelius, för mig är det nästan ett historiskt klavertramp av en programledare, när han som försvar för sd-ledarens medverkan menar att också miljöpartiet på sin tid utan riksdagsrepresentation minsann också fick medverka i tv. Jämförelsen är horribel! Som att jämföra äpplen med bananer eller miljöpolitik med invandrarhat.
Vad blir nästa steg? Danmark fick sin Mogens Glistrup genom en direktsändning en kväll i dansk tv. Sen dess har dansk politik aldrig riktigt repat sig i invandrarfrågor. Invandrarfientliga partier har haft svårt för att få komma in i svensk tvs finrum. När Ny Demokrati på sin tid valts in i riksdagen var misstänksamheten mot deras politik så stor att folkparti- och centerpartiledarna Bengt Westerberg och Olof Johansson vid de vinnande partiledarnas frågestund på valnatten demonstrativt reste sig och lämnade studion.
Ensam kvar med intervjuaren och Ian Wachmeister satt dåvarande moderatledaren Carl Bildt.
Tvs genomslagskraft är odiskutabel. Under ”min” kvällsöppetperiod skrev Jan Guillou som en slags varning en fiktiv händelse i Aftonbladet under rubriken ”Dagen då Sverige fick en Glistrup”. På tre helsidor berättade han om hur en invandrarfientlig, debattglad mörkman med enastående tv-utstrålning tar över i tv-direktsändningen. Kvällsöppets programledare sitter chanslösa, hopplöst uppgivna.
I TV4s första ”Kvällsöppet” var tack och lov förhållandena sådana, att de inte helt kan jämföras med Jan Guillos skildring. Men nära en olycka var det. Och vi har ännu inte sett alla konsekvenser av debatten mellan Mona Sahlin och Jimmie Åkesson.
Men framför allt två komponenter gjorde att tillställningen överlevde de flesta faror:
1) En suverän Mona Sahlin, som även i den mycket breda publikens tycke bör ha satt motståndaren på plats.
2) Jimmie Åkesson saknade den behövliga utstrålningen för att åstadkomma ett genomslag.
Vissa frågar sig ibland var gränsen går för en journalist och tv-producent som jag och likatänkande mediepersoner, när det gäller utestängande av en grupp med speciella åsikter. Här hänvisar jag i dag liksom vid kvällsöppetperioden för några årtionden sen till:
Det handlar om att slå vakt om de mänskliga rättigheterna.
Det handlar om att hindra förföljelse av stor grupp människor i vårt land.
Dagens debattör
