SD är landsbygdens fiende nummer ett
Lööf och Erlandsson: Åkessons politik sviker landet utanför städerna
För att bredda sig från invandringsfrågan har Sverigedemokraterna på senare tid börjat prata om landsbygden. Det är inte svårt att förstå hur SD-planen ser ut. Krisen har slagit ojämnt över Sverige. Medan Stockholm klarat sig hyggligt har många orter på landsbygden drabbats med full kraft när exportmarknaderna kollapsat och industrier tvingats varsla. Som olyckskorpar sprider nu Sverigedemokraterna sitt syndabockstänkande och profiterar på missnöje i arbetslöshetens spår. Det är dags att syna Sverigedemokraternas så kallade landsbygdspolitik.
I praktiken innebär Sverige- demokraternas politik ett välriktat dråpslag mot hela den svenska landsbygden, mot människorna som bor där och mot de näringar som producerar vår mat, vår energi och en av våra största exportvaror - skogen. Sanningen är att Sverigedemokraterna är landsbygdens fiende nummer ett.
I ett skede där landsbygden behöver reformer för jobb och fler företag föreslår Sverige- demokraterna det rakt motsatta. Sverigedemokraterna vill reglera sönder det svenska företagandet genom mer byråkrati, kontroller och avgifter. De vill tvinga på företagen månadsrapporteringskrav, något som skulle få små- företagaren att duka under. De vill begränsa möjligheten att visstidsanställa personal vilket skulle få direkt förödande konsekvenser för de gröna näringarna som är beroende av säsongs- arbetare. Som nationalister vill de dessutom minska det lokala självbestämmandet och flytta makten från lantbrukaren och entreprenören till politiker i Stockholm.
Den gemensamma europeiska jordbruksbudget som Centerpartiet vill öka medfinansieringen till skulle helt försvinna om Sverigedemokraterna får bestämma. De vill nämligen att Sverige ska lämna EU. Utan ett svenskt EU-medlemskap skulle proppen dras ur för regionalstödsprogram och landsbygdsprogram.
Hela budgeten för investeringsstöd, forskningspengar och bredbandspengar skulle försvinna. Småföretagare på landsbygden skulle bli utan ersättning för den allmännytta som betande djur och hagmarker ger upphov till. Med den sneda konkurrens som det innebär skulle det vara förbi med svensk landsbygd.
Dessutom vill Sverigedemokraterna införa nya skatter på bland annat gruvor och mineraler och ta bort halveringen av restaurangmomsen som ger landsbygdsturismen luft under vingarna. I stället för jobb och konkurrenskraft vill de skicka ut bidrag till landsbygdskommuner när jobb och människor tvingas flytta därifrån. Det är inte att värna om svensk landsbygd, det är att vända ryggen åt den.
När de själva ska lyfta fram förslag som de anser skulle påverka svensk landsbygd till det bättre landar det ofta i det som regeringen redan gör.
De föreslår regeringens politik men finansierar den genom ohållbara glädjekalkyler där minskad invandring ska trolla fram miljarder i statskassan. Ser man till helheten är det en oseriös politik som är direkt landsbygdsfientlig.
Det är inte genom ökade klyftor, fler regler och högre skatter vi bygger Sverige starkt. Det gör vi genom en politik för fler jobb, fler och växande företag och där besluten fattas närmare människan. I Centerpartiets Sverige ser vi hela landet. Här knyter vi stad, land och människor närmare varandra och gör olikheter och utmaningar till en styrka som tar oss framåt. Vi vet vad den svenska landsbygden behöver och hur vi kan få den att blomstra. Det är dags för Sverigedemokraterna att sluta kalla sig för ett parti för landsbygden.