Så ska vi rädda unga från att bli bortgifta
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2011-06-14
Bildt och Sabuni: Våra ambassader i utlandet ska kunna bistå med hemresa
En femtonårig Malmötjej bävar inför sommarlovet. Hennes föräldrar planerar en resa för att hälsa på släkten i deras födelseland. En vuxen man väntar på henne där, som ska bli hennes make. Mannen förväntar sig att de ska få barn. Men hon vill inte gifta sig.
Den här flickan är ett fiktivt exempel, men det finns i Sverige i dag många barn och ungdomar som hon. Medan de flesta ser fram emot sommarlovet då skoldagarna ersätts med bad och lek, innebär det för en del unga pojkar och flickor i stället oro för att familjen planerar gifta bort dem utomlands – med någon de själva inte valt.
Detta kan inte och ska inte ursäktas med hänvisning till tradition eller kultur. När det sker utomlands blir våra ambassader viktiga aktörer i kampen för att förebygga men också att ha beredskap när det gäller att ge skydd och stöd. Samhället – även våra ambassader – måste finnas där för att stödja flickan eller pojken tillbaka till ett liv i frihet.
I dag har vi instruerat våra ambassader vad de ska och kan göra när de kommer i kontakt med dessa problem. Svenska ungdomar som utsätts för familjerelaterade hot och våld i utlandet måste ha någonstans att ringa för hjälp. Det kan handla om olika slags stöd, från rådgivning och kontakter med lokala myndigheter i Sverige till att i vissa fall bistå med hemresa.
UD har därför tagit fram en särskild vägledning för ambassaderna om hur de ska stödja fall där svenska ungdomar befinner sig utomlands och har tvingats eller riskerar att tvingas gifta sig mot sin vilja.
Omfattningen av det hedersrelaterade förtrycket har blivit allt tydligare de senaste åren. Enligt Ungdomsstyrelsen är 8 500 unga oroliga för att inte få välja vem de ska gifta sig med. Under ett år var en tredjedel av de unga flickor som omhändertogs för brister i omsorgen i hemmet utsatta för hedersrelaterat våld, enligt en annan rapport.
Mycket görs för att förebygga att unga gifts bort mot sin vilja. Utbildningar genomförs för lärare, fritidspersonal och socialtjänstpersonal och en utredning för att skärpa lagstiftningen har tillsatts. Vi har tagit initiativ till en informationskampanj där 50 000 ungdomar fått lära sig mer om sina rättigheter och fått möta vuxna med ansvar att hjälpa dem.
Utrikesdepartementet är engagerat inom ramen för regeringens handlingsplan. På UD:s webbplats finns information för unga som riskerar skickas utomlands för giftermål eller som redan befinner sig på en sådan resa. Där ges tips vad man kan göra om man är orolig.
Det kan handla om att ta med ett extra simkort till mobiltelefonen och att memorera numret till svenska ambassaden eller konsulatet. Framförallt är det viktigt att informera socialtjänsten i sin kommun om att man är orolig för att något kan hända under utlandsresan.
Om risken för problem utomlands är stor, kan det vara klokt att prata med polisen eller socialtjänsten för att till exempel försöka förhindra resan.
Samarbetet med andra stater är också viktigt. Trots att barn- och tvångsäktenskap bryter mot Barnkonventionen är företeelsen vanlig i många länder. Sverige är därför pådrivande för att lyfta kampen mot tvångs- och barnäktenskap i EU, FN och andra internationella organ. Så sent som i våras drev Sverige, med stöd av EU, frågan om vikten av att förhindra barnäktenskap vid FN:s årliga kvinnokommission.
Vi ser trots allt att utvecklingen går framåt. Behovet av åtgärder för att skydda unga som utsätts för hedersrelaterat förtryck ifrågasätts inte längre i Sverige. Den som växer upp i Sverige ska vara trygg med att samhällets instanser gör sitt yttersta för att skydda dem.
Carl Bildt
Nyamko Sabuni