Demokrati blir mest ett hinder
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-07-08
Sverker Gustavsson: ”Glöm inte att vår frihet ständigt måste återerövras”
Veckan före midsommar inträffade två illavarslande politiska händelser.
Båda innebar att demokratiskt engagerade människors rättskänsla brutalt och oförklarat underkändes.
Det ena var beslutet att låta staten rutinövervaka medborgarna oavsett brottsmisstanke. Rätten att fritt meddela sig med sina medmänniskor visade sig i praktiken inte vara skyddad. Ingen ansvarig förmådde förklara varför denna mänskliga rättighet inte längre var huvudregel.
Det andra som var djupt sårande för rättskänslan var de olika huvudstädernas besked om att irländarnas tillbakavisande av Lissabonfördraget sist och slutligen inget betyder. Unionens överhöghet ska tydligen drivas igenom oavsett beslutsregler.
Två av våra djupast liggande övertygelser – tron på vikten av personlig integritet och att överenskomna regler ska följas – visar sig i praktiken inte vara mycket värda. Ingen talar längre om vikten av en gemensam värdegrund. Vad har hänt?
Det nya är globaliseringen. Världen är inte längre uppdelad i motstående block. Mycket mera än under 1900-talet är världsdelarna ekonomiskt och politiskt sammanflätade.
Av detta följer inte bara att terrorister kan slå till oberäkneligt över hela världen. Till bilden hör också att det inte längre anses räcka att konkurrera med pris och kvalitet.
Även politiska friheter och sociala rättigheter antas behöva anpassas. Det nya är med andra ord att västvärldens politiker inte längre anser sina officiellt omfattade grundvärden vara en global konkurrensfördel. När det var fascismen och kommunismen som skulle bekämpas ville också högern säkerställa politiska friheter och sociala rättigheter.
Nu är striden mot fascismen och kommunismen vunnen. Det enda som återstår att bekämpa är terrorister och skurkstater. Då förändras perspektivet. Frihet och demokrati övergår från att vara något självklart positivt till att vara något som behöver ifrågasättas.
Allmän rösträtt, yttrandefrihet, organisationsfrihet, konflikträtt och sociala rättigheter antas inte längre gagna tillväxt och sysselsättning. Åskådningsexemplet är hur frånvaron av frihet och demokrati antas ekonomiskt gynna Kina och Ryssland.
Alltför stora omsorger om mänsklig integritet och värdighet hämmar, heter det allt oftare, demokratiska välfärdsstaters förmåga att framgångsrikt konkurrera. Efter denna omsvängning står mot varandra två olika teorier om förhållandet mellan demokrati och effektivitet. Enligt högern rör det sig om en avvägning.
Civiliserade förhållanden köps till priset av mindre effektivitet. Idén är gammal men har fått nytt liv efter det att hoppet har börjat stå till Kina och Ryssland. När regimen är auktoritär, tänker man sig, besväras inte myndigheter och företag av vare sig oppositionella partier, fackföreningar eller grävande journalister.
Där har vi förklaringen till den höga tillväxten, föreställer sig en trosviss höger i Amerika och Europa. Låt oss hoppas på ett välgörande omvandlingstryck från den delen av världen!
Enligt vänstern stöder demokrati och effektivitet varandra ömsesidigt. Att slå vakt om människovärdet lönar sig. Den som lever under civiliserade förhållanden blir mindre benägen att klamra sig fast vid en föråldrad teknik och gamla bosättningsmönster. Kina och Ryssland innebär från vänstersynpunkt något nytt.
Dessa länder växer ekonomiskt utan att förbättras politiskt. Samtidigt märks tydligt hur deras statsskick inspirerar högerkrafterna i västvärlden. Dessa fröjdas åt möjligheten av en kapitalism utan vare sig grävande journalister, politisk opposition eller fackliga organisationer.
Frihet och demokrati är med andra ord inga självklara grundvärden. Civiliserade förhållanden behöver ständigt på nytt erövras och återerövras. Detta är viktigt att erinra sig mot bakgrund av 1900-talets mer idylliska antaganden.
Bortfallet av fascismen och kommunismen har öppnat för ett tillbakapressande av politiska och sociala rättigheter inom världen som helhet.
Dagens debattör
Sverker Gustavsson
68 år.
Professor i statskunskap vid Uppsala universitet.