Släpp in de unga – låt 16-åringarna få rösta
Debattörerna: I dag känner sig varannan ung inte inkluderad i samhället
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-10-14
DEBATT. Vad har Österrike, Skottland, Malta, Argentina, Brasilien, Ecuador och Kuba gemensamt? De har 16 år som rösträttsålder. Även i USA, Tyskland och Estland har 16-åringar rätt att rösta lokalt.
De senaste åren har utvecklingen gått mot mer inflytande och inkludering för unga, men detta syns inte i Sverige.
I dag känner sig varannan ung inte inkluderad i samhället. De flesta unga upplever att de saknar inflytande över det politiska beslutsfattandet och färre än tre av tio tror att de har stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen.
Samtidigt är unga människor i dag mer engagerade i samhällsfrågor än någonsin, och målet för den svenska ungdomspolitiken, att alla ungdomar ska ”ha makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen”, speglar varken ungdomars syn eller verkligheten.
Av denna anledning söker sig unga i allt större utsträckning utanför det politiska systemet eftersom det är den enda möjligheten att få sin röst hörd.
Rörelser som Fridays for Future har engagerat unga i mer än 120 länder, och bara i Sverige samlar civilsamhällets ungdomsrörelser över 650 000 medlemmar. Varför fångas inte detta engagemang upp av de politiska partierna? Det är en förlust för samhället och ett hot mot tron på demokratin.
Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin sa i ett riksdagsanförande den 9 september: ”Jag är orolig för att den generation som växer upp nu förlorar hoppet om oss vuxna, och om politiken som verktyg för förändring. (...) Jag är övertygad om att ungas tilltro till det politiska systemet skulle öka om de får delta i det, och Miljöpartiet vill se en sänkning av rösträttsåldern till 16 år.”
Det är inte bara Miljöpartiet som oroar sig för konsekvenser med att stänga ute unga människor från den politiska makten.
Demokratiutredningen från 2016 föreslog att försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år bör genomförs vid lokala val. Utredningen lyfter att en stor andel unga vill vara med och påverka, men trösklarna för ungas politiska deltagande behöver sänkas. Att ge unga rösträtt sänker inte bara trösklarna, utan tar bort dem.
År 2021 är det 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Nuförtiden är varken kön eller förmögenhet ett hinder - däremot ålder. Rösträttsåldern har sänkts gradvis under åren – 1945 från 23 till 21 år, 1965 till 20 år, 1969 till 19 år, och 1975 till 18 år. När är nästa sänkning på inmarsch?
Vi har sänkt rösträttsåldern tidigare i Sverige, och i flera andra länder har rösträtt vid 16 år redan införts. Många politiker säger stora, fina ord om hur unga ska inkluderas i samhället. Gör verklighet av de löftena. Gör “rösträtt 16” till en valfråga och ge unga makt och möjlighet att delta i demokratin.
Sara Damber, ordförande Youth 2030 Movement
Aisha Rahman, styrelsen Youth 2030 Movement
Hamza Mostafa, styrelsen Youth 2030 Movement
Kajsa Ahlström, styrelsen Youth 2030 Movement
Jacob Flärdh, styrelsen Youth 2030 Movement
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.