Jonas Sjöstedt (V): Vi måste ta mer betalt för våra naturresurser
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2013-01-23
Låt mer pengar gå tillbaka till gruvorterna – höj mineralavgiften
Det råder gruvboom i Sverige. Nya gruvor öppnas och malmvagnarna börjar rulla på nytt från gruvor som har varit nedlagda. Många får jobb och den viktiga exportindustrin växer. I det finns mycket positivt för hårt prövade avfolkningsbygder.
Gruvbrytningen skapar möjligheter, men också utmaningar. Kommuner där nya gruvor öppnar har i dag inte råd att bygga bostäder för alla som ska arbeta med brytningen. Ofta saknas skolplatser för de anställdas barn och kollektivtrafiken är inte tillräcklig. Därför väljer många att veckopendla till gruvorten i stället för att bo och betala skatt där. Det som skulle kunna bli ett lyft för kommunen riskerar att bli problem och kostnader.
Men vart tar då rikedomarna som grävs fram ur våra berg vägen? I dag går en stor del av vinsterna till företag med huvudkontor i till exempel London och Toronto. Bakom de nyöppnade gruvorna finns ofta internationellt riskkapital på jakt efter snabb avkastning. Det blir ibland en kortsiktig jakt på vinster som inte bryr sig mycket om områdets utveckling på längre sikt, varken för människor eller för natur.
I Sverige har de här bolagen väldigt förmånliga villkor. I Norge skänker man inte bort oljan gratis, men i Sverige tar vi knappt något betalt för våra naturresurser.
Den mineralersättning som gruvbolag betalar till stat och markägare är orimligt låg, två promille av mineralvärdet. För att vinsterna från gruvorna ska komma fler till gagn vill vi höja mineralersättningen till 10 procent. Vi föreslår en fördelning så att 9,5 procent går till staten och 0,5 procent till dem som äger marken och samebyar som använder den.
Så som gruvnäringen såg ut under 2011 skulle mineralersättningen med vårt förslag ha gett samhället mer än 200 miljoner kronor. För pengarna som staten skulle få in vill vi inrätta en särskild gruvfond. Syftet är att göra de investeringar som behövs i gruvregionerna. Det handlar om stora satsningar på bland annat kraftförsörjning och infrastruktur. Inte minst behöver vi bygga och rusta upp järnväg så att malmen kan transporteras miljövänligt i stället för med lastbilar.
Fonden ska också kunna bidra till utbildning inom yrken kopplade till gruvnäringen. Trots att arbetslösheten är hög ropar gruvbolagen i dag efter personer att anställa – men det behövs fler med rätt utbildning. Även forskning på området skulle kunna ta del av medlen. Genom fonden skulle gruvbolagen vara med och betala för det som de drar nytta av.
En annan viktig funktion för gruvfonden vore att se till att det finns bostäder, skolor, barnomsorg och annan offentlig service när det flyttar in folk till gruvområdena. Så kan fler av dem som arbetar i gruvindustrin bli bofasta och bidra till samhället lokalt. Det tjänar även gruvindustrin på. Ju bättre det blir att bo och leva i gruvregionerna, desto lättare får de att anställa dem de behöver.
I gruvnationer som Australien och Bolivia tycker man det är självklart att låta företagen betala för sig. Det borde vi göra även här. Genom att låta en del av bergets rikedomar gå tillbaka till regionen kan vi skapa framtidstro i områden som tidigare drabbats av hög arbetslöshet och utflyttning. Det är dags att börja ta betalt för de naturresurser gruvbolagen gräver fram ur våra berg och marker.
Jonas Sjöstedt