Vi vill satsa på jämställda löner
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2011-09-23
Kommunal, Handels och Hotell- och restaurangfacket: Vi kan inte sitta och vänta på att diskrimineringen ska försvinna av sig självt
Hur kan det vara mer värt att slå i en spik än att vårda en sjuk människa, eller att stå vid en maskin jämfört med att ge service till en kund?
Att kvinnor och män arbetar inom olika yrken och att dessa yrken är förknippade med olika lönenivåer är en viktig förklaring till löneskillnaden mellan män och kvinnor, skriver Medlingsinstitutet i en nyutkommen rapport.
Detta faktum – att mansdominerade yrken värderas högre än kvinnodominerade - kallas för värdediskriminering på ekonomspråk. Det innebär att de ”kvinnliga” yrkena, till exempel undersköterska, butiksbiträde eller servitris, får lägre löner och sämre villkor. En undersköterska tjänar till exempel i snitt 2 600 kronor mindre än en verkstadsindustriarbetare, trots samma utbildningskrav. Dessutom tvingas kvinnor i högre utsträckning att arbeta deltid och med sämre anställningsvillkor. Resultatet blir att de har svårt att leva på sin lön och senare också får väsentligt lägre pension.
Så här har det sett ut länge. Men nu säger vi stopp. Inför den kommande avtalsrörelsen kommer kampen för jämställda löner, att utjämna den omotiverade skillnaden mellan mansdominerade och kvinnodominerade branscher, att stå i fokus.
Branscher där snittlönen ligger under 22 400 kronor i månaden får ett extra påslag med 100 kronor per person och månad, enligt de gemensamma LO-kraven. Det handlar om kvinnodominerade branscher inom vård, omsorg och service. Alla LO-förbund som ställer upp på de gemensamma kraven backar då upp detta krav, även de förbund som inte kräver 100 kronor extra i lönepåslag.
De senaste årens medvetna satsningar på att få upp kvinnors löner har börjat rucka på gamla maktförhållanden. LO:s gemensamma arbete för att åstadkomma mer jämställda löner har lett till att kvinnodominerade yrkesområden har lyfts i förhållande till manliga. Undersköterskor, butiksbiträden och servitriser har helt enkelt fått lite extra i plånboken. Statistiken talar sitt tydliga språk. Mellan 2005 och 2010 minskade skillnaderna mellan mäns och kvinnors löner, enligt Medlingsinstitutet.
I det här läget måste vi fortsätta vårt arbete för bättre villkor för de lågavlönade kvinnorna. Jämställdheten har gjort stora framsteg i det svenska samhället de senaste decennierna. Men den strukturella ojämlikheten på arbetsmarknaden kvarstår. De ojämlika villkoren i arbetslivet förhindrar en fortsatt utveckling av jämställdheten i både familjen och i samhället i övrigt. Att män tjänar mer än kvinnor motiverar att männen tar ut mindre av föräldraledigheten. Att manligt dominerade branscher har högre löner hindrar också män från att söka sig till vård, skola och omsorgsyrken, verksamheter där de verkligen skulle behövas, inte minst för barnens skull.
Vi kan inte sitta och vänta på att diskrimineringen ska försvinna av sig självt. Precis som med alla andra landvinningar som har gjorts för den svenska jämställdheten krävs enträget arbete och medvetna satsningar.
Förutom att höja lönerna i låglönebranscher måste vi förbättra villkoren för kvinnor generellt i dessa branscher. De måste få rätt till heltid och trygga anställningar.
I dag lämnar Kommunal, Handels och HRF klart besked till LO:s styrelse: i avtalsrörelsen 2012 ska vi satsa på att höja lönerna i kvinnodominerade branscher, för att jämna ut de förlegade löneskillnaderna på svensk arbetsmarknad. Vi säger ja till LO-satsningen på jämställda löner och vi kommer att stå på de lågavlönade kvinnornas sida i lönerörelsen.
Annelie Nordström
Förbundsordförande i Kommunal
Lars-Anders Häggström
Förbundsordförande i Handels
Ella Niia
Förbundsordförande i Hotell- och restaurangfacket