Media mörkar om Obamas hälsoplan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-12-02
Siewert Öholm: Motståndet gäller att skattepengar ska finansiera aborter
I svenska medier har det varit helt tyst om en av de frågor som i själva verket varit en stor stötesten i den amerikanska politiska processen när det gäller Obamas hälsoplan. Bara under de senaste veckorna har det gått höga vågor i den amerikanska debatten, men utan synlig rapportering i Sverige. Man undrar varför? Kanske är det så att bara vissa frågor kan diskuteras öppet här hemma? Finns det intressen som vill göra viktiga frågor till icke-frågor, till frågor som inte skall tas upp på den svenska agendan, till frågor som skall tigas ihjäl?
Vilken specifik fråga i Obamas hälsoplan gjorde att debattens vågor gick höga och som även resulterade i att en majoritet i Representanthuset – där en tydlig majoritet tillhör samma parti som Obama själv, demokraterna – nu i november röstade emot ett visst innehåll i presidentens plan? Det var frågan om amerikanska ”skattekronor” skulle kunna finansiera aborter.
Den folkvalda församlingen valde att med siffrorna 240-194 – 176 republikaner och 64 demokrater på majoritetssidan – rösta för ett tillägg som dels förbjuder att förslaget till ett nytt statligt försäkringsprogram skall inkludera en möjlighet att med statliga medel betala aborter (utom när det är risk för moderns liv och i fall av våldtäkt eller incest), dels förbjuder att statliga medel och statligt understöd används till att bekosta privata försäkringar som inkluderar kostnader för aborter.
I senaten försöker nu demokrater likväl driva igenom Obamas hälsoplan utan den ändring Representanthuset drev igenom. Samtidigt har Obamas popularitet sjunkit till den lägsta noteringen hittills. Endast 27 procent ger honom ett starkt stöd medan hela 42 procent starkt ogillar hans sätt att sköta presidentskapet (24/11).
Abortfrågan är problematiserad i den politiska debatten på ett helt annat sätt i USA än i Sverige. Där finns nyanser och infallsvinklar som här inte alls beaktas. Man väjer i de politiska församlingarna inte för svåra, men meningsfulla, debatter omkring abortfrågan. Där tystas inte frågan ner, varken när det gäller de ekonomiska perspektiven och vad skattepengar egentligen skall användas till eller när etiska, tekniska och medicinska perspektiv berörs och människosynen står i fokus.
Varför är det så tyst här, både i sakfrågan och i nyhetsrapporteringen?
Kjell O. Lejon
Carin Stenström
Siewert Öholm