Sverige kan bli bättre på mänskliga rättigheter
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2015-02-18
Debattörerna: Dags för S och MP att leva upp till tidigare ord
En gravid kvinna ringer till sjukhuset. Värkarna är i full gång. Alla sjukhus i närområdet är överbelastade. Hon hänvisas till ett sjukhus en timma bort. På väg till sjukhuset föds en flicka med navelsträngen runt halsen. I sista sekund lyckas flickans liv räddas. Syrebristen leder dock till hjärnskador för livet. Vilket ansvar har Sverige när ett barn skadas för livet på grund av brist på tillgänglig vård?
En skola tvingas ha skottsäkra fönster och vakter utanför grinden. Vissa dagar ställs lektioner in. Vissa dagar får barnen inte leka ute på gården. Utflykter är omöjliga – de utgör en för stor säkerhetsrisk. Tillgodoses verkligen rätten till jämlik utbildning för dessa barn?
En barnfamilj vräks. Föräldrarna har inte betalt hyra. Nu står de på gatan utan att erbjudas något annat alternativ. Vad är innebörden av rätten till bostad och vilket ansvar har kommunen?
I dag, den 20 februari, är den internationella dagen för social rättvisa. Tillgänglig och kvalitativ tillgång till mat, vatten, sjukvård, arbete och utbildning förvägras varje dag miljontals människor i de olika länder där Amnesty, FIAN och Fonden för mänskliga rättigheter verkar. Gränsdragning kring innebörden av dessa rättigheter är relevant även i en svensk kontext.
De mänskliga rättigheterna är universella och odelbara. I Sverige finns sedan 1971 möjlighet för individer att föra talan inom FN-systemet när deras medborgerliga och politiska rättigheter har kränkts. Samma rätt har Sverige inte medgett gällande ekonomiska och sociala rättigheter. Den 10 december 2008 antog FN:s generalförsamling ett tilläggsprotokoll till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Protokollet ger individer klagomöjlighet inom FN-systemet för att pröva om till exempel deras rätt till utbildning, bostad eller hälsa har kränkts. 28 länder har undertecknat protokollet och 18 länder – däribland Finland – har ratificerat det.
Det finns många skäl till varför Sverige omedelbart borde underteckna och ratificera tilläggsprotokollet.
Sverige vill vara en stark röst i världen för mänskliga rättigheter. Protokollet är ett viktigt verktyg för att minska fattigdomen i världen. Ratificering är ett viktigt steg om Sverige vill vara ett internationellt föredöme.
Om Sverige menar allvar med att mänskliga rättigheter är universella, odelbara och jämbördiga är det inte hållbart att värdera medborgerliga och politiska och ekonomiska, social och kulturella rättigheter olika.
Enskild klagorätt och utkrävbarhet är en grundförutsättning för att mänskliga rättigheter ska kunna bli mer än bara ord på papper
FN:s rekommendationer i de enskilda fallen kan utgöra ett värdefullt tolkningsunderlag för svenska domstolar, bidra till en utveckling av rättighetsbegreppen och stärka civilsamhällets arbete för att rättigheterna ska respekteras.
Under åren i opposition hävdade riksdagsledamöter från såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet att det är lika viktigt att staten uppfyller sina åtaganden när det gäller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som när det gäller medborgerliga och politiska rättigheter. Regeringen Löfven, Margot Wallström och Alice Bah Kuhnke är därför nu svaret skyldiga. När kommer Sverige underteckna tilläggsprotokollet till konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna?
Anna Lindenfors,
generalsekreterare för svenska sektionen av Amnesty International
Hanna Gerdes,
Sverigeansvarig och folkrättsjurist Fonden för mänskliga rättigheter
Parul Sharma,
ordförande FIAN
Jenny Jansson Pearce,
generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter